Miljökonsekvensbeskrivning ( MKB )

En miljökonsekvensbeskivning, även kallad MKB, krävs för en detaljplan om planen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Vid bedömningen av "betydande påverkan" måste hänsyn tas till både platsens känslighet och vad planen medger. Det är kommunen som Plan- och bygglagsansvarig (PBL) som i första hand avgör om genomförandet av planen medför "en betydande påverkan".

Det viktigaste syftet med en MKB för en detaljplan är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser.

MKB:n utgör en del av underlaget för beslut om planen. Arbetet med att ta fram den ska börja tidigt och integreras i planprocessen. En växelverkan mellan plan- och miljökonsekvensbeskrivningsarbetet möjliggör en ökad hänsyn till miljö-, hälso- och hushållningsfrågorna.

Det finns inga regler i PBL om vad en MKB för detaljplan ska innehålla. För att möjliggöra en samlad bedömning bör denna emellertid identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter, både positiva och negativa, som planens genomförande medför både på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö, markhushållning, vatten och andra resurser samt den fysiska miljön i övrigt. Vid beskrivning och bedömning av effekterna ska samspelet mellan de olika faktorerna beaktas.

En MKB för detaljplan upprättas lämpligen efter god, internationell praxis. Det innebär bl a att den beskriver platsens (planområdets och dess influensområdes) egenskaper och förutsättningar, möjliga maximala utfall av planen samt anger konsekvenserna av alternativa lokaliseringar och utformningar jämfört med nollalternativet, d v s att planen inte genomförs. Vilka miljö-, hälso- och hushållningsaspekter som ska behandlas beror bl a på planens syfte och vad som utlöst behovet av MKB:n.
En MKB bör även behandla åtgärder för att minimera negativa konsekvenser och minska risker. Om det behövs ingår en riskanalys. Ju mer omfattande MKB-dokumentet är desto mer talar för att det utgör en egen handling.
En MKB har ingen egen rättsverkan, varför skadeförebyggande åtgärder måste följas upp. Det bör i första hand, om det är möjligt, göras med bindande bestämmelser i detaljplanen.