Skadegörelse för hundratusentals kronor

Skadegörelsen på kommunens förskolor och skolor kostade förra året närmare 200 000 kronor, pengar som hade kunnat användas till något mycket roligare.

Exempelvis har man på Gullviveskolan i två omgångar det senaste halvåret behövt byta ut vissa lekredskap efter att, vad man misstänker, hundägare låtit sin hund/hundar leka och bita sönder gungor. Första gången kostade det 20 000 kronor att reparera, andra gången närmare 3 000 kronor, berättar Malin Berndtsson, som är fastighetsingenjör och arbetar med frågor som rör skadegörelse.

- Barnen ska ha fungerande, hela lekredskap i sin utemiljö, det går inte att straffa dem genom att ta bort redskap som vandaliseras, säger Malin Berndtsson.

Ett annat exempel är hur någon eller några personer brutit av flera nyplanterade träd på musiktorget, vid Lundåkersskolan i Gislaved.

- Att behöva lägga skattepengar, våra invånares pengar, på att reparera skadegörelse känns så oerhört tråkigt. Dessa pengar hade istället kunnat användas till exempelvis fler lekredskap, menar Malin Berndtsson.

Närmare 200 000 förra året

När fastighetskontoret slår ut vad skadegörelsen på enbart förskolor och skolor kostade under 2013 handlar det om närmare 200 000 kronor. Summan är egentligen större då kostnaden för lokalvårdare och fastighetsskötare som städar och röjer upp efter skadegörelsen inte är inräknad.

Extra tråkigt för eleverna

Fastighetskontoret lovar varje skola 2 kronor/kvadratmeter som de kan göra något roligt för under förutsättning att det inte är någon skadegörelse på skolan. Den skadegörelse som sker förstör på det sättet för skolungdomarna som hade kunnat använda pengarna till någon rolig aktivitet.

- Samtidigt vill jag inte måla ut att det specifikt skulle vara eleverna själva som står för skadegörelsen. Det kan lika väl vara andra personer, utanför skoltid, som rör sig på dessa platser, säger Malin Berndtsson.

Ett svårlöst problem

Det är svårt för kommunens att komma tillrätta med skadegörelsen. Den verkar främst ske på kvällar och helger då förskolan och skolan inte har någon ordinarie verksamhet. Därmed finns inte någon personal på plats, berättar Malin Berndtsson.

- Jag tycker inte att vi ska behöva ha dygnet runt-bevakning på våra skolor och förskolor, i form av övervakningskameror. Det ska liksom inte behövas. I första hand vill vi informera om hur det ser ut, hur mycket av våra gemensamma pengar vi tvingas lägga på denna onödiga utgift. Vi hoppas att det kan få personerna som utför skadegörelsen att tänka till, säger Malin Berndtsson.

Sidan uppdaterades senast: 2014-03-11