Annika Larsson, kock, Agneta Karlsson, projektansvarig och Mona Theorin, restaurangbiträde presenterar Åtteråsskolans projekt Hej skolmat på Mat- och måltidskonferensen i Stockholm.

Skolmatsprojekt uppmärksammas

Åtteråsskolands projekt Hej skolmat visades upp på Mat- och skolmåltidskonferensen i Stockholm.

Agneta Karlsson är projektledare för projektet Hej skolmat på Åtteråsskolan i Smålandstenar. I maj 2015 redovisade hon och hennes kollegor sitt projekt för ett antal kockar, måltidspersonal, politiker och tjänstemän i kommunen. Anna-Karin Quetel från Livsmedelsverket var också där och tyckte att projektet var väldigt lyckat.

- I augusti hörde Anna-Karin Quetel av sig och frågade om vi kunde komma till Stockholm och redovisa vårt arbete på den stora Mat-och måltidskonferensen. Vilken ära, säger Agneta Karlsson.

Tillsammans med kocken Annika Larsson och restaurangbiträdet Mona Theorin som också varit med i projektet åkte Agneta Karlsson till Stockholm i oktober. De träffade kockar och måltidspersonal från hela Sverige. Efter sin presentation och fick de mycket beröm för sitt arbete.

- Det är roligt att vår verksamhet lyfts upp, att ögonen hamnar på skolmaten och på vårt jobb. Skolmåltiden blir en del av skoldagen på ett annat vis, säger Annika Larsson.

Eleverna uppskattade projektet

Genom projektet Hej skolmat har eleverna i årskurs fem på Åtteråsskolan lärt sig att äta efter rätt årstid, minska matsvinnet och börjat fundera på hur de kan äta mer närodlat. Lucas Svensson och Gustav Andersson är två av de elever som varit med i projektet. De berättar att de fick göra studiebesök i skolköket, Guldgaffeln och sedan arbeta med olika områden. Bland annat en gourmet-testning av olika äppelsorter; smak, konsistens och varifrån olika äpplen kommer. De fick även prova olika smaker som sött, salt surt och beskt.

- Det var jättekul med Hej skolmat, säger Lucas Svensson och Gustav Andersson.

Lucas Svensson och Gustav Andersson.

Lucas Svensson och Gustav Andersson.

Skolmat som pedagogik

Tanken med projektet var att öka elevernas kunskaper och syn på skolmaten genom att använda skolmaten som en del i pedagogiken, berättar Agneta Karlsson. Många av skolans ämnen användes; geografi – varifrån maten kommer, bild – rita tallriksmodeller, matte – väga och mäta matsvinn och svenska – skriva berättelser. Genom att välja frukt och grönt efter säsong pratade man även om hur konsumtionen påverkar miljön.

- Projektet har varit ett fantastiskt lyft för vår verksamhet och det tycker eleverna också! Vi tänker jobba vidare i projektets anda, säger Mona Theorin.

Mindre matsvinn

Förutom att eleverna lärde sig nya saker märktes även en mätbar förändring. Inom projektet pratade vi mycket om vad vi kan göra för att inte slänga så mycket mat, berättar Agneta Karlsson. Eleverna fick själva komma med förslag. Som att ta lite mindre första gången och att inte ha så bråttom när man äter. Första gången matsvinnet vägdes visade det sig att 4 kilo mat slängs varje dag. Efter en månad var siffran nere på 3,2 kilo.

- Eleverna har fått en ny insikt i sitt eget beteende men även en annan förståelse för måltidspersonalens arbete. Vi märker stor skillnad i elevernas bemötande nu när de vet hur personalen jobbar, säger Agneta Karlsson.

Utbildningsmaterialet Hej skolmat

Hej skolmat är framtaget av Livsmedelsverket i samverkan med andra myndigheter och en bred referensgrupp bestående av lärare, kockar, kostchefer och andra experter. Undervisningsmaterialet innehåller pedagogiska övningar, lärarhandledningar samt faktatexter där skolmåltiden utgör själva läromedlet. Övningarna är avsedda för åk 4–6 och är uppdelade i tre olika teman: Hälsa, Maten i våra liv och Miljö.

Måltiden har betydelse för hälsan, men är också en förutsättning för trivsel och lärande. Att satsa på måltiden är därför att satsa på hela verksamheten. Med de här övningarna vill Livsmedelsverket ge skolan verktyg för att göra skolmåltiden till mer än bara en lucka i schemat.

Sidan uppdaterades senast: 2015-11-30