Möte förändrad skolorganisation

Vårdnadshavare till barn mellan 5-11 år i Gislaved och Smålandsstenar bjuds in till möte kring förslaget om ny skolorganisation.

Barn- och utbildningsförvaltningen vill skapa de bästa förutsättningarna för en likvärdig utbildning till alla elever. Därför föreslås en förändrad skolorganisation för årskurs F – 6 i Gislaved och Smålandsstenar. Utgångspunkten är att resurserna, inte minst de skickliga pedagogerna, ska användas på ett ännu bättre sätt. Målet är bättre resultat för eleverna samtidigt som det skapar en skola för social hållbarhet och därmed en bättre framtid för alla i Gislaveds kommun.

- Den föreslagna omorganisationen innebär en stor utmaning och jag förstår att föräldrar och personal har många frågor och känner oro. Jag hoppas att våra möten ska ge svar på frågorna och ge en bild av alla de fördelar som vi på förvaltningen ser, säger Mats Spånberg, barn- och utbildningschef.

Inbjudan till möte

Skolförändring för ökad likvärdighet, högre måluppfyllelse och social hållbarhet

Gislaved
Konsertsalen, Lundåkerskolan, Södra Storgatan 45
24 och 29 februari - klockan 18.30

Smålandsstenar
Torghuset, Torggatan 1
1 och 7 mars - klockan 18.30

Barn- och utbildningschefen Mats Spånberg informerar om förslag till ny skolorganisation.
Under kvällen kommer det finnas möjlighet att ställa frågor.
Moderator: Erik Lindfelt

Antalet platser är begränsade. Inbjudan gäller i första hand berörda vårdnadshavare till barn 5-11 år.

Välkommen!

Fem skolor berörs

Förslaget innebär att de tre F – 6- skolorna i Gislaved blir två F – 3-skolor och en 4 – 6-skola. Efter att ha tittat på skolornas storlek och elevantal föreslås Sörgårdsskolan och Gyllenforsskolan bli F – 3-skolor och Gullviveskolan bli en 4 – 6-skola. I Smålandsstenar föreslås Åtteråsskolan bli en F – 3-skola och Villstadskolan en 4 – 6-skola. Tanken är att den nya skolorganisationen börjar gälla till hösten 2017.

Kan vårdnadshavare påverka förslaget?

Barn- och utbildningsförvaltningen vill ta del av såväl personalens som vårdnadshavares synpunkter på styrkor och svagheter i det förslag som tagits fram. Dessa synpunkter och eventuellt andra förslag kommer att bearbetas och presenteras för barn- och utbildningsnämnden.

Frågor och synpunkter kan du lämna via vår synpunktshantering.

Till det grundförslag barn- och utbildningsförvaltningen presenterat finns bara alternativet att ingen förändring sker, vilket är beslut som avgörs av barn- och utbildningsnämnden.

Varför behöver skolans organisation förändras?

Det är Gislaveds kommuns uppdrag och skolornas uppgift att skapa en likvärdig utbildning där alla elever blir godkända. Resultaten hos eleverna i Gislaveds kommun behöver förbättras, det visar Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Öppna jämförelser för läsåret 2013/2014. Där framgår det att:

• Gislaveds kommun hamnar på plats 226 av 290 kommuner.
• Det är stora resultatskillnader mellan skolor, men även mellan flickor och pojkar.
• Vi har lägre andel behöriga till ett nationellt program på gymnasiet än genomsnittet i landet.
• Vi har lägre andel elever med godkänd gymnasieexamen än genomsnittet i landet.
• Ungefär en av fem saknar behörighet till gymnasiets nationella program.
• Ungefär en av fem av de som går ur gymnasiet har ingen godkänd examen.

Samlad kompetens

Förslaget till ny skolorganisation innebär en stor förbättring när det gäller att koncentrera kompetensen. Pedagogerna samlas på olika skolor utifrån utbildning och erfarenhet. Fokus för utbildningen i årskurs 1 – 3 ligger på kunskapsutveckling, vilket förutsätter personal med förmågan att lära ut framförallt baskunskaperna; läsa, skriva och räkna. Årskurs 4 – 6 är mer ämnesorienterade än de lägre klasserna och kräver därför bredare kompetens och förmåga att vidareutveckla elevernas kunskaper. Detta följer inriktningen i läroplanen Lgr11 samt den nya lärarutbildningen som sedan 2011 utbildar lärare i F – 3 och 4 – 6.

Praktiska frågor - hur kommer det att fungera?

Skolskjuts

Utredningen föreslår en generösare tillämpning av skolskjutsreglerna eftersom det är skolhuvudmannen, Gislaveds kommun, som ändrar förutsättningarna. Skjutsning kan ske vid flera tillfällen under dagen. Exempelvis både vid skoldagens start, slut och senare.

Fritidshem

Utredningen föreslår att fritidshemmen i huvudsak följer elevernas skolplacering men möjligheten att placera barnen på fritidshem närmare hemmet utreds också för att möta olika behov.

Personal

Förändringen föreslås i huvudsak innebära att lärare i F – 3 från Gullviveskolan flyttar till Gyllenforsskolan och Sörgårdsskolan. Lärare i 4 – 6 flyttar i andra riktningen. Motsvarande sker mellan Villstadskolan och Åtteråsskolan. Förslaget innebär också att en del fritidspedagoger får byta skola. Detta kommer att ske utifrån de regler som styrs av arbetsrätten och behörighetsregler men också efter önskemål och kompetensbehov.

Närhetsprincipen

Barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet gäller även i fortsättningen. De barn som bor i närheten av Sörgårdsskolan respektive Gyllenforsskolan kommer att gå där under årskurserna F – 3. Ett förslag över hur Gullviveskolans F – 3 elever kan fördelas kommer att presenteras på kommande möten.

Vad påverkar elevernas resultat?

Förutom skickliga pedagogers förmåga att lära ut kunskaper och hjälpa eleven att utvecklas är det föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven eller föräldrarna är födda utomlands som enskilt har störst påverkan på skolresultaten.

Bland skolorna i Gislaveds kommun är det stora skillnader på föräldrarnas utbildningsbakgrund. Andel föräldrar med högre utbildning än grundskola*:

• Gullviveskolan: 63,5 %
• Gyllenforsskolan: 87,4 %
• Sörgårdsskolan: 96,4 %
• Villstadskolan: 88,6 %
• Åtteråsskolan: 92,0 %

Det är även stora skillnader mellan skolorna när det gäller andelen elever som är födda utomlands, eller där båda föräldrarna är födda utomlands*:

• Gullviveskolan: 71,1 %
• Gyllenforsskolan: 30,4 %
• Sörgårdsskolan: 17,1 %
• Villstadskolan: 39,3 %
• Åtteråsskolan: 17,7 %

* Siffrorna är från oktober 2015 (SCB)

Gislaveds kommun har genom åren försökt kompensera skillnaderna genom att mer resurser styrts till skolor utifrån dessa bakgrundsfaktorer. Nu syns det att det inte räcker utan att en större förändring behöver genomföras.

Vad säger forskningen?

Forskningsrapporter visar att resultaten påverkas mycket av att den svenska skolan har blivit mer uppdelad i elevsammansättning. Fenomenet kan även ses i liknande rapporter internationellt. I Gislaveds kommun beror detta framförallt på att grupper av hushåll med olika egenskaper och förutsättningar bor geografiskt åtskilda från varandra.

I den internationella studien PISA 2009, där alla OECD-länder ingår undersöks elevprestationerna i läsförmåga, matematik och naturvetenskap. Undersökningen visar på försämrade resultat för de svenska eleverna och att även likvärdigheten i det svenska skolsystemet har försämrats. Det svenska utbildningssystemet har också blivit sämre på att utjämna de skillnader som finns i elevers bakgrund – hur väl man lyckas i skolan beror mer och mer på vilken skola eleven går på samt föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Forskning visar även att heterogena skolor, de skolor som har en mer varierad sammansättning av elever har bättre skolresultat. Blandningen missgynnar inte ”starka” elever, snarare tvärtom.

Hur ser beslutsgången ut?

För att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning för alla elever har barn- och utbildningsnämnden gett barn- och utbildningsförvaltningen uppdraget att utreda skolorganisationen.

Efter genomförda möten kommer barn- och utbildningsförvaltningen att bearbeta synpunkterna och komplettera det framlagda grundförslaget. Därefter överlämnas förvaltningens förslag till barn- och utbildningsnämnden i början av april. Efter samverkan med fackliga organisationer behandlas det politiskt i barn- och utbildningsnämnden den 24 april 2016.

Sidan uppdaterades senast: 2016-07-05