- Gislaved.se
- | Kultur & bibliotek
- | Kulturarv
- | Gislaveds digitala kulturarv
- | Industrihistoria
- | Kvarnar
Kvarnar
Kvarnar idag
Endast en handfull av alla dessa kvarnar och sågar har bevarats till eftervärlden. Men både hjul- och skvaltkvarnar finns kvar, liksom enstaka äldre sågar och hyvlar. Skillnaden mellan en skvalt- och en hjulkvarn kan sägas vara att hjulet snurrar horisontellt på en skvaltkvarn, medan det snurrar vertikalt på en hjulkvarn.
Släthults och Skivebo kvarnar
Mellan Villstad och Burseryd ligger Släthults Kvarn. Denna skvaltkvarn omnämns första gången år 1650. Per Jönsson och hans son Håkan Persson ansökte år 1770 om att få bygga en såg vid kvarnen, vilket även gjordes. Kvarnen är alltid öppen för allmänheten. Något nordost om Burseryd ligger också Skivebo kvarn. Denna husbehovskvarn är den enda kvarnen som är bevarad i trakten kring Burseryd.
Klockebo kvarn
Några hundra meter söder om Klockebo öster om Sandviks kyrka finns Klockebo kvarn. Kvarnen uppfördes under tidigt 1800-tal och drivs av det vatten som rinner från sjön Stora Askaken till Norra Bolsjön. Bäcken är en så kallad trollbäck. Med detta menas att vattnet rinner mot norr.
Danhults kvarn
Vid Ödesbacka något norr om Danhult och några kilometer väster om Broaryds samhälle ligger Danhults kvarn. Denna hjulkvarn sköts av hembygdsföreningen.
Miljön vid Bölaryds kvarn, Skeppshult.
Bölaryds kvarn
Bölaryds kvarn drivs idag av Bölaryds kvarnförening. Miljön vid Bölaryd utgör en sammanhållen bruksmiljö. Bölaryds kvarn var en tullkvarn.
Bölaryds kvarn förekommer i kartor från 1600- och 1700-tal. På en karta från 1786 står även "tullqvarn" utskrivet.
Lidernas kvarn och såg
I Valdshults socken finns Lidernas kvarn och såg. Kvarnen uppfördes omkring år 1800 och är en hjulkvarn, medan en såg med stickhyvel tillkom omkring 1915.
Lidernas kvarn och såg i Valdshults socken. Sågbyggnaden är till höger i bilden.
Sågen vid Liderna.
Radaholms kvarn och såg
I Radaholm finns Radaholms kvarn och såg, vilka är i privat ägo. Denna kvarn uppfördes troligen på 1670-talet och var i bruk fram till 1966.
Kontakt
Senast ändrad: 2011-06-01 av Rickard Wennerberg