FIGUR 11. Soldattorp (markerade ST) omkring Rökla, Släthult och Boda, Södra Hestra socken. Efter Generalstabskartan, 1870-tal.

December 2011

Indelningsverket

Generalstabskartan och indelta soldater i Gislaved

Indelningsverket, eller det yngre indelningsverket som det kom att kallas, var ett resultat av Karl XI:s ambitioner att skapa en reguljär, stående armé. Försök till ett indelningsverk hade tagits redan under 1500- och första hälften av 1600-talen, men dessa hade inte blivit bestående.

Det yngre indelningsverket kom till under 1680-talet i samband med Karl XI:s reduktion, då stora adelsgods kom att dras in till kronan. Genom indragningarna kunde kronan omvandla gårdar eller avkastningen från dessa till bland annat boställen för officerare. Den bakomliggande orsaken till att indelningsverket skapades var att kronan insett att landet behövde en väl övad och stående armé. Behovet visade sig tydligt i samband med det nyligen avslutade Skånska kriget (1675-1679).

De vanliga soldaterna kom att få bo i torp, de så kallade soldattorpen och försörjde sig på naturahushållning. Flera gårdar gick samman i en så kallad rote, för att tillsammans utrusta och avlöna en soldat. Rotesystemet kom att få stort genomslag i det dåtida samhället, bl a vad gäller husförhörslängdernas indelning.

Inom kavalleriet kallades systemet för rusthåll och innebar att en gård ensamt påtog sig rekrytering, utrustning och avlöning av en ryttare. Statens motprestation var skattebefrielse. Systemet har sina rötter i den medeltida rusttjänstförordningen. Fram till indelningsverkets avskaffande i början av 1900-talet kom de indelta soldaterna att vara en integrerad del av samhällslivet på den svenska landsbygden.

Indelningsverket sattes på avveckling i slutet av 1800-talet och efter 1901 antogs inga ytterligare indelta soldater. Samma år påbörjas i stället obligatorisk värnpliktsutbildning. I dag är värnpliktsutbildningen avskaffad under fredstid och Sverige har påbörjat rekrytering av ett yrkesförsvar.

Generalstabskartan

På Generalstabskartan, som för Gislaveds del utförs i början av 1870-talet, finns de olika soldattorpen utmärkta. Generalstabskartan börjar upprättas under 1800-talets första årtionden och var tänkt att utgöra ett heltäckande militärt kartunderlag för hela landet. Kartorna upprättades i olika blad och Gislaveds kommun omfattas av två av dessa; akt nr J243-19-1 Landeryd från 1871, samt akt nr J243-26-1 Gislaved från 1874.

Indelningsverket i Jönköpings län

I Jönköpings län fanns både infanteri (rotehåll) och kavalleri (rusthåll). I länet låg i första hand Jönköpings regementes (I 12) 1 100 man förlagda. I mitten av 1800-talet fanns här även över 400 man från Kalmar regemente (I 20), samt närmare 400 man av sammanlagt 500 från Smålands grenadjärer (I 7).

Inom länet fanns också hälften av Smålands husarregementes (K 4) 500 man förlagda. Totalt fanns alltså 2 150 infanterister och kavallerister förlagda i Jönköpings län i mitten av 1800-talet. Både husarregementet och grenadjärerna härstammade från Smålands kavalleriregemente, ett gammalt regemente som hade delats upp i husarer och grenadjärer år 1812. År 1874 utgjordes Jönköpings regemente av 974 man, medan Smålands husarer utgjordes av 445 man.

Jönköpings regemente

I vad som idag är Gislaveds kommun fanns soldaterna från Jönköpings regemente förlagda i sina soldattorp. Hela regementet hade åtta kompanier och tre av dessa hade således dagens Gislaveds kommun som bas. I norra delarna av kommunen fanns soldaterna från Mo härads kompani (före 1836 Överstelöjtnantens kompani). I övriga delar av kommunen låg soldaterna tillhöriga Norra Västbo kompani (före 1836 Förste majorens kompani) respektive Södra Västbo kompani (före 1836 Västbo kompani). Från 1777 hade Jönköpings regemente Skillingaryds Slätt som övningsplats. Tidigare hade man övat på det så kallade "Verket" vid Jönköpings Slott.

Mo härads kompani

Mo härads kompani hade beteckningen nr 5 och inom gränserna för dagens Gislaveds kommun hade man soldater förlagda i Norra Hestra, Öreryd, Stengårdshult och Valdshults socknar. Förutom i Mo härad hade kompaniet även soldater i rotar i Västbo, Östbo och Västra härad. Kompanichefsbostället var Ettrarp i Svenarum socken (idag i Vaggeryds kommun). Samlingsplatser var Byarum i Byarums socken, Skillingaryd i Tofteryds socken och Klevshult i Hagshults socken (alla idag i Vaggeryds kommun).

FIGUR 1. Socknarna där Mo härads kompani nr 5 var förlagda. De fyra nordligaste socknarna i nuvarande Gislaveds kommun, Stengårdshult, Valdshult, Öreryd och Norra Hestra hade alla soldattorp tillhöriga Mo härads kompani. Kompaniet var uppkallat efter Mo härad, vilket idag ungefär motsvarar västra delarna av Jönköpings kommun och norra delarna av Gislaveds kommun. Även delar av dagens Vaggeryds och Gnosjö kommuner kom senare att räknas till Mo härad.


Norra Västbo kompani

Norra Västbo kompani hade beteckningen nr 6 och inom gränserna för dagens Gislaveds kommun hade man soldater förlagda i Båraryd, Våthult, Anderstorp, Reftele, Ås, Kållerstad och Villstad socknar. Alla soldater var förlagda i Västbo härad. Kompanichefsbostället var Torp i Bredaryds socken och man hade Ölmestad i Reftele socken och Gislaved i Båraryds socken som samlingsplatser. 

FIGUR 2. Socknarna där Norra Västbo kompani nr 6 var förlagda. Kompaniet hade namn efter Västbo härad, dit alla på kartan markerade socknarna hörde. I Villstad socken hade både Norra och Södra Västbo kompanier rotar och soldattorp.


Södra Västbo kompani

Södra Västbo kompani hade beteckningen nr 8 och inom gränserna för dagens Gislaveds kommun hade man soldater förlagda i Gryteryd, Södra Hestra, Burseryd, Bosebo och Villstads socknar. Som i grannkompaniet Norra Västbo var alla soldater förlagda till Västbo härad. Kompanichefsbostället var Mogård i Långaryds socken (idag i Hylte kommun) och samlingsplatser var Bölaryd i Villstad socken, samt Nissaryd i Långaryds socken.

FIGUR 3. Socknarna där Södra Västbo kompani nr 8 var förlagda. Kompaniet hade namn efter Västbo härad, dit alla på kartan markerade socknarna hörde. I Villstads socken hade både Norra och Södra Västbo kompanier rotar och soldattorp


I Villstad socken fanns alltså soldattorp tillhöriga både Norra och Södra kompaniet. Södra kompaniets soldattorp låg huvudsakligen i socknens södra och västra delar, medan Norra kompaniets låg i de östra delarna av socknen.

Smålands Grenadjärer

Från 1824 kallades grenadjärerna Smålands grenadjärbataljon (I 7). 1888 fick förbandet namnet Smålands grenadjärkår. Grenadjärkåren hade ursprungligen Kvarnarp som övningshed och från 1834 Ränneslätt. Bataljonschefsbostället var Biskopsbo i Vrigstad socken, medan chefsbostället för Jönköpings kompani var Fagerslätt i Rogberga socken. Kompaniet hade soldater förlagda inom dagens Gislaveds kommun och kompaniet hade beteckningen nr 4 inom bataljonen/kåren. Torpen var ursprungligen alltså ryttartorp, då förbandet hade ursprung i Smålands kavalleriregemente och grenadjärerna rekryterades och avlönades genom rusthållssystemet, trots att de var infanteri.

Grenadjärerna hade torp i Anderstorp, Ås, Reftele, Villstad, Båraryd, Norra Hestra, Öreryd och Stengårdshults socknar. På Generalstabskartan från 1870-talets början saknas dock kartbeteckningar i både Villstad, Båraryd och Norra Hestra socknar (jmf FIGUR 5). 

FIGUR 4. Socknarna där Smålands Grenadjärer hade rotar och soldattorp.


Smålands artilleriregemente (A6)

Det kända artilleriregementet Smålands artilleriregemente (A 6), grundades först 1895 som Andra Göta artilleriregemente. 1905 bytte regementet namn till Smålands artilleriregemente. Regementet var ursprungligen värvat (efter 1901 värnpliktigt) och inga soldater från regementet fanns således förlagda i nuvarande Gislaveds kommun.

Torpen på Generalstabskartan

På Generalstabskartan betecknas de olika militära torpen med förkortningar. Soldattorpen markeras ST, medan grenadjärtorpen betecknas GT. 

FIGUR 5. Soldat- och grenadjärtorp inom nuvarande Gislaveds kommuns gränser enligt Generalstabskartan från 1870-talet.


Den mark de indelta soldaterna fick sig tilldelad var dock ofta av sämre sort och ofta belägen vid ägogräns mellan socknar, byar och gårdar. Ett exempel är de tre torp som låg invid Brånamossen väster om Lövås på gränsen mellan Reftele och Anderstorps socknar. Ett annat är de soldattorp som låg vid gränsen mellan Kållerstad, Ås, Bolmsö och Jälluntofta socknar. 

FIGUR 6. Soldattorp (markerade ST) på gränsen mellan Reftele och Anderstorps socknar. Efter Generalstabskartan, 1870-tal.


FIGUR 7. Soldattorp (markerade ST) på gränsen mellan Kållerstad, Ås, Bolmsö och Jälluntofta socknar. Efter Generalstabskartan, 1870-tal.


Soldattorp i sockencentra

Exempel på att soldattorp etablerades i sockencentra finns också, exempelvis i Södra Hestra och Ås.

FIGUR 8. Soldattorp (markerade ST) kring Hestrasjön, Södra Hestra socken. Efter Generalstabskartan, 1870-tal.


På kartan (FIGUR 8) ser vi att det låg tre soldattorp omkring Hestrasjön och kyrkbyn.

FIGUR 9. Soldattorp (markerade ST) mellan Ås och Karaby, Ås socken, samt Grenadjärtorp (markerat GT). Efter Generalstabskartan, 1870-tal.


Längs vägen mellan byarna Ås och Karaby fanns fyra soldattorp, samt ett grenadjärtorp något väster om byarna längs vägen mot Kållerstad.

FIGUR 10. Soldattorp (markerade ST) i Burseryds socken. Efter Generalstabskartan, 1870-tal.


Det fanns även koncentrationer av soldattorp. Ett exempel är i Burseryds socken, där inte mindre än åtta soldattorp (på kartan märkta ST) återfinns inom ett begränsat område på några kvadratkilometer. 

Även omkring Rökla i Södra Hestra socken fanns det en koncentration av soldattorp. På Generalstabskartan markerades alla de vapenslag som hade manskap förlagda i torp. På andra håll förekommer därför även förkortningarna BT, HT och RT. Förkortningen BT står för Båtmanstorp, alltså de indelta sjömännen. HT betecknar husartorp, en slags kavallerist, medan RT står för ryttartorp. Indelningsverket avskaffades alltså i början av 1900-talet, men de indelta soldaterna spelade som sagt en stor roll i samhällslivet. Vilhelm Mobergs romanskildring "Raskens" har i mångt och mycket kommit att prägla bilden av den indelte soldaten. Hundratusentals idag levande människor i Sverige och utomlands har anfäder som var indelta soldater och än idag lever arvet vidare i form av de typiska soldatefternamnen som Lustig, Munter, Sträng m.m.

Fotnot: Sveriges siste indelte soldat var Axel Einar Ljung (förut kallad Val), född 1883 i Ettak, Velinga socken. Han antogs 1901 som soldat för No 483 Vartofta kompani, Skaraborgs regemente, för roten Ingarp Sörgården, Sandhems socken. Han befordrades sedan både till korpral och furir. Han fick avsked 1942, och dog 1983 på Vilskegården, Floby i Västergötland.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25