Mårtenstorp år 1688.

Februari 2011

Mo härad på 1600-talet

År 1628 räknas som lantmäteriets födelseår och under 1600-talet kom en mängd kartor att framställas, under 1630 och 40-talen var det geometriska kartor över gårdar och byar. Senare under århundradet kom också kartor över län och härader att göras. Mo härad, vilket länge räknats som ett gränshärad mellan Västergötland och Småland, karterades flera gånger under andra hälften av 1600-talet. Det var inte ens trettio år sedan området hade varit gränstrakt mot arvfienden Danmark och under denna tid också drabbat av krigshandlingar med bränd och plundrad bebyggelse som resultat.

Från år 1674 kommer den första kända häradskartan över Mo härad (LM akt E16). I denna är kyrkor och gårdar i de olika socknarna markerade, liksom större vägar och sockengränser. Också sjöar och åar är utritade, men på grund av skalan är dock exaktheten inte den bästa. De fyra socknarna som idag räknas till Gislaveds kommun: Stengårdshult, Valdshult, Öreryd, och Norra Hestra, har sina gårdar markerade med runda ringar. Två andra häradskartor från 1676 och 1688 (LM akt E20 och E26) kompletterar bilden av bebyggelse, kyrkor och större vägsträckningar i häradets socknar för över tre århundraden sedan.

Stengårdshult socken år 1674.


År 1674 består Stengårdshults socken nästan uteslutande av ensamgårdar. Det är bara Plombo och Kanshester som har två gårdar vardera. Sammanlagt består bebyggelsen av ett tjugotal gårdar. Två vägar är utritade, där en går från Valdshult i söder till Kolabo och vidare norrut mot Kulshester och därefter mot Angerdshestra. En väg går österut från Kolabo till Stengårdshults kyrka. 

Norra Hestra socken år 1674.


På samma karta är Norra Hestra socken dryga 20 gårdar utritade. Även här består flertalet bebyggelse av ensamgårdar, där kyrkbyn är ett undantag. Den dåvarande Nissastigen löper på den västra sidan av ån. Men samtidigt är även en väg på östra sidan av Nissan utritad från Ulvstorp i söder fram till Norra Unnaryd. 

Valdshults socken år 1676.


Ser vi därefter på 1676 års karta, så visar den att Valdshults socken består av åtta gårdar. En väg är utritad från bron över Nissan vid Öreryd via Valdshults kyrka och vidare norrut mot Stengårdshult. I sydost och öster om Vallsjön är ett gränsmärke kallat "Lagmansrör" markerat. 

Öreryds socken år 1676.


Öreryds sockens femtontal gårdar är markerade på samma karta från 1676. Intressant är att i Bjärsveds by bara markerats tre gårdar. Både på 1674 och på 1688 års kartor är fyra gårdar utritade. Öreryds kyrkby har fyra gårdar, Fagerberg och Ulvstorp två vardera. I norra delen av socknen ligger de tre ensamgårdarna Mossebo, Mårtenstorp och Alabo. 

Mårtenstorp år 1676


Den sista häradskartan är från år 1688. På denna yngsta karta står Mårtenstorp i Öreryds socken angivet som Ryttmästareboställe. En ryttmästare var en officer i kavalleriet. Kartan är framställd efter Karl XI:s så kallade reduktion i början av 1680-talet, då ett stort antal tidigare adelsägda gårdar drogs in till kronan. För att kunna ha en stående armé skapades nu Indelningsverket, där många av kronans gårdar fick bli officersboställen, medan de vanliga soldaterna och ryttarna fick bo i särskilda soldattorp. På detta sätt kunde man ha en stor stående armé, där soldaterna samtidigt kunde försörja sig själva och samtidigt vara en del i det civila samhället.

Många av gårdarna kom att bli boställen för officerare och Mårtenstorp hade nu alltså blivit ryttmästarboställe. Men redan på de två första kartorna är Mårtenstorp markerat som en ansenligare gård än övriga gårdar. Mårtenstorp är också den enda gården som markerats på ett utmärkande sätt av samtliga gårdar i de fyra socknarna. 

Öreryds socken år 1688.


På den yngsta kartan från 1688 är en gård av de fyra i Öreryds kyrkby markerad som ordonnanspost. I den västra delen av socknen är ett gränsmärke utritat, kallat "Robsahall". På 1950-talets ekonomiska karta kallas gränsmärket "Robbesahall". 

Norra Hestra socken år 1688.


På den sista kartan ser vi Norra Hestra socken år 1688. I den östra delen är Nissan och de stora sjöarna, bland annat "Wycksjön" (dagens Vikaresjön) gräns mot Källeryds socken. Landsvägen, dåtidens Nissastigen, gick precis som idag väster om Nissan även om sträckningen är något förändrad.

Men dels finns en Knipegården nordväst om Åspås i norra delen av socknen, dels en Knipegården sydväst om kyrkan och kyrkbyn. Dessutom finns två gårdar i nordvästra delen av socknen benämnda Biörn[sw?]edh.

Att kartorna är värdefulla tidsdokument står hursomhelst klart. De tre kartorna från 1670- och 1680-talens Mo härad visar alltså hur bebyggelse och större vägnät såg ut för mer än trehundra år sedan i Stengårdshult, Valdshult, Öreryd och Norra Hestra socknar.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25