januari 2011

Kållerstad socken år 1853

Sockenkartor finns främst från två perioder. Den första omfattar kartor gjorda från slutet av 1600-talet fram till några decennier in på 1700-talet. Den andra perioden omfattar tiden mellan 1845 och 1859. I början av 1800-talet ökade behoven av en enhetlig statistik över landet och på Lantmäteristyrelsen arbetades det under första hälften av 1800-talet med framtagandet av ett enhetligt sockenmaterial i det så kallade Sockenkarteverket, som var en egen enhet under Lantmäteristyrelsen. Hur man skulle gå till väga med arbetet stadgades redan 1827, men det dröjde ända till 1845 innan det påbörjades. Vissa kartor upprättades för övrigt redan före 1845.

Inom dagens kommungränser upprättades en sockenkarta över Kållerstad socken år 1853. Denna gjordes av Wilhelm Köllerström, i karthandlingarna titulerad Landtm. Auscultant. En landtmäteriauskultant var en examinerad elev, som ofta tjänstgjorde som biträden till andra tjänstemän. Under lång tid var upprättandet av en sockenkarta ett krav för att kunna befordras till kommissionslantmätare.


Kållerstad sockenkarta finns i två upplagor, dels som en konceptkarta (LM akt 06-läh-25), dels som en färdigställd karta (LM akt E66-1:1). De båda kartorna har inte alltid samma information, utan det som framgår i en karta kan saknas på den andra. Här visas utdrag från en förstnämnda kartan, konceptkartan. Kållerstad socken begränsades i väster till stora delar av sjön Jällunden. I söder avgränsas Kållerstad av de mindre sjöarna Tannsjön, Stomsjön och Flaten. Västerut gränsar socknen till Långaryds socken, medan Reftele gränsar i norr. I öster och sydost ligger Ås socken och i sydväst Jälluntofta socken.

Huvudsyftena med sockenkartorna var att sammanställa geografiska och ekonomiska upplysningar om landet. Till kartorna fogades tabeller över bland annat skatter, väghållning, mantal, sågar m.m. Även en beskrivning över socknen med folkmängd, seder och bruk, näringar och annat av intresse fogades ofta till kartorna.

Till Kållerstad sockenkarta hör som sig bör även tabeller och information om socknen. Bland annat räknas de olika gårdarna upp och om de ägdes av självägande bönder eller adelsmän. Även socknens torp finns med och om gårdarna äger kvarnar eller sågar. Annan viktig information vi får från tabellerna är också hur stor folkmängden var och vad man betalade i skatt. Ett särskilt kapitel handlar om socknens invånare. Här beskriver Köllerström exempelvis att folket är idogt och har anlag för handslöjd. Välmenande skriver han också att sällan har någon fällts för grövre brott.


Själva sockenkartan sattes ihop av ett flertal andra kartor, främst olika skifteskartor över byar och gårdar. Genom att kombinera redan existerande kartor kunde man alltså skapa en större översiktskarta. Ibland behövde dock sockenkartorna kompletteras med vidare uppgifter eller karteras inom de områden där detta inte gjorts. Flera av socknarna i vad som idag är Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Jönköping och Vetlanda kommuner kom att bli karterade på detta sätt. Förutom Kållerstad upprättades kartor och/eller beskrivningar även för Kulltorp (1837), Kävsjö (1850), Forsheda (1855) och Dannäs (1852) socknar.

På kartan över Kållerstad visas de olika byarna och gårdarnas ägogränser. Men här är också de olika markslagen markerade med särskilda färger. Åkrar är gulmarkerade, medan moss- och myrmarker har en rödaktig ton. Sjöar har blåa kantmarkeringar. Inägomarken, alltså åker och ängsmark, är särskilt markerad. Även topografin med kullar och berg syns tydligt med omgivande tätt ritade smala streck. På kartan är även husen medtagna som små, svarta streck. Vad som också gör kartan intressant är att den visar den torp- och backstugebebyggelse som då fanns i socknen.


Här visas även Kållerstad by med sin gamla kyrkplats. På 1850-talet byggdes en ny kyrka på en höjd längre norrut i byn. Kållerstad gamla kyrkplats, alltså den som visas på kartan, är bland annat känd för sina många smidda järnkors. Något söder om kyrkplatsen finns också en Sigfridskälla.

På den del av kartan som omfattar Kållerstads by skrivs även ut Kållerstad skogelag. De så kallade skogelagen har ett omstritt ursprung och syftade ursprungligen flera byar och gårdar som hade gemensam skog och utmark. Claes Tollin menar i sin avhandling att skogelagen räknar sitt ursprung i tidigmedeltida storgårdar (Tollin 1999), men detta är en annan historia...

Organisationen bakom Sockenkarteverket fungerade dock dåligt eftersom arbetet med sockenkartorna var lågprioriterat. Efter 1859 överfördes istället ansvaret för sockenkartor och andra större kartor på andra delar av Lantmäteriet. I många län kom en särskild häradskarta att ges ut från slutet av 1800-talet, men häradskartor kom aldrig att göras för Jönköpings län.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25