De märkliga sockengränserna i sydvästra delen av Gislaveds kommun.

Maj 2011

Om Landeryds skogelag år 1776

"Måssarna uti detta skogelag äro till upodling odugelige..."

I sydvästra delen av Gislaveds kommun finns ett antal märkliga gränsdragningar där olika socknar hade mindre enklaver i angränsande socknar. Ursprunget till dessa märkliga gränsdragningar står att finna i det skifte av Landeryds skogelag som gjordes år 1776.

Skiftet 1776 Den 3 juni 1776 inställde sig vice lantmätaren Nils Lindvall på kronoskatterusthållet Hälghult i Långaryds socken för att, som han själv skriver:

...till at afmäta, och fördela det så kallade Landeryd Skogelags samfälte Skog och utmarck, som är belägit i Långaryds, [Södra] Hestra och Gryteryds sockner... Syftet med besöket var alltså att skifta skogsmarken som hörde till de olika gårdarna i skogelaget. Detta skifte finns bevarat i en lantmäteriakt (LM akt E75-50:2). Och det var många gårdar det handlade om. I Södra Hestra socken ingick 14 gårdar i skogelaget, i Långaryd åtta och i Gryteryd två gårdar. Idag delas det gamla skogelaget mellan Gislaved och Hylte kommuner. Södra Hestra och Gryteryd räknas till Gislaved, medan Långaryd hör till Hylte.

Sammanlagt var det alltså hela 24 gårdar som omfattades vid skiftet. Flera av dem låg som små enklaver med stora skogsområden runtomkring sig. Samtliga gårdar var då antingen bondeägda eller i någon adelssläkts ägo. Skogelagets ägor befanns innehålla 3529 tunnland och 22 kappland, alltså ungefär 1765 hektar (1 hektar motsvaras av ca 2 tunnland). När så marken skulle fördelas innebar detta att varje hel gård eller hemman fick 188 tunnland och 8 kappland. Mindre eller större hemman fick proportionerligt mindre eller mer mark.

Landeryds skogelag år 1776. Blå linjer är sockengränser. Gröna partier är gårdarnas inägomarker.


Till en början bestämdes bland annat att varje gård skulle få behålla sina beteshagar och sina torp. En del gårdar avsade sig också sina andelar i två mindre allmänningar, de så kallade Fredsparken och Bokhultet, till förmån för närmare liggande marker. 

Fredsparken.


Av praktiska skäl skulle varje gård också få sina skogsskiften så nära gårdarna som möjligt. Dock kunde givetvis inte alla gårdarna få detta, så därför har vi än idag en något märklig indelning av sockengränserna i denna del som gränsar mellan Hylte och Gislaveds kommuner. 

Därpå följer en uppräkning av vilka områden de olika gårdarna fick sig tilldelade. Till exempel fick Haghult i Södra Hestra områdena 1-6 på kartan. De sex skiftena bestod både av beteshagar, Flintön, samt 2/18 delar av allmänningen Fredsparken. Sammanlagt bestod marken av 182 tunnland och 4 kappland. Östra och Södra Kindhults gårdar fick gemensam skog och annan mark, bland annat delar av sina soldattorp och ett stort område (nr 73), som betecknades som Ljungryd med ene- gran- och furu samt något stånckeboke. Kindhult utgör idag den sydvästligaste delen av Gislaveds kommun och är en enklav av Södra Hestra socken, skild från övriga socknen.

Men all mark skiftades inte, utan fortfarande fanns det mark som nyttjades gemensamt. Till exempel fanns det holmar i Högshults- och Tunnerbohultsjöarna som användes på dessa sätt. Också den bokskog som fanns på Kindhults och Bössingehults skiften nyttjades gemensamt av dessa gårdar. Måssarna uti detta skogelag äro till upodling odugelige, men kreaturen kunna höst och Wåhr taga någon föda derpå Så uttryckte sig lantmätare Lindvall om de stora mossområdena som fanns inom skogelagets ägor. Genom förbättrade redskap och teknik kom senare stora delar av mossarna att odlas upp. Stora arealer kom även att bli föremål för torvtäkt under första hälften av 1900-talet.

Lindvall sammanfattade sitt arbete med att konstatera att Landeryds skogelags skog och utmark överallt gränsade till gärden, sjöar eller åar. Ingenstans fanns alltså några råmärken eller gränsrösen. Året därpå, den 16 januari 1777, kom kartan med tillhörande beskrivning att lagligen fastställas i samband med Västbo härads vinterting i Ölmestad.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25