Mars 2011

Militiehemmanet Bäck

​År 1840 gör lantmätare J E Strömbom en kartering av Militiebostället Bäck i Gryteryds socken. Ett militiehemman var en beteckning på ett av kronan ägt hemman som fungerade som boställe för en officer, alltså en jordegendom som anvisats till indelningsverket. Indelningsverket var mellan 1680-talet och 1900-talets början den militära indelningen i Sverige, där en armé ständigt kunde hållas på fötter.

Bäcks ägor låg mellan Eldshestra, Gryteryd och Timmershults gårdars ägor. Den karta vi ser på bilden är en konceptkarta, alltså en noggrann förlaga. Konceptkartorna hamnade ofta i Lantmäteristyrelsens arkiv. Till kartan (LM akt 06-gra-8) finns ett noggrant fört protokoll där varje markslag angivits, samt dess värde.


Bäcks ägor genomkorsas av Holkabäcken (nuvarande Ängabäcken), vilken rinner mellan sjöarna Holksjön (dagens Holken) och Hemsjön (idag kallad Hensjön). Hemmanets inägor och bebyggelse ligger i öster, medan utägorna är koncentrerade i väster till området mellan sjöarna.  


Hemmanets åkermark (gulmarkerade) ligger i huvudsak öster om gårdstomten och bebyggelsen. Sammanlagt finns ett femtontal åkerstycken markerade på kartan. Ute i åkrarna har lantmätare Strömbom ritat in ett flertal röjningsrösen av olika storlek. Eftersom vissa åkrar endast har några eller inga röjningsrösen, kan vi utgå från att lantmätaren verkligen karterat dem noggrant och inte bara schematiskt. De är också olika stora på kartan.

Bäck hade en stor bebyggelse när kartan upprättas i början av 1840-talet. Gården bestod av sex byggnader samlade kring en gårdsplan. Utöver detta fanns en byggnad öster om gården, samt en byggnad något sydost om gården nära Hensjöns strand (nr 17). Till sistnämnda anges att en liten åkerlycka finns vid husplanen.


Väster om gårdstomten (nr 18) ligger enstaka åkerstycken, där tre av dem (nr 1-3) kallas kålgårdar, medan nr 4 betecknas fähusåker. Även nr 19 kallas kålgård. Vanligen kallades den mark där man odlade trädgårdsväxter för kålgård under denna tid. De övriga åkrarna har i sin tur olika beteckningar, exempelvis storåker eller dalsåker


Men gården har också flera andra åkrar. En större åkerlycka ligger något norr om gården (nr 8). I beskrivningen kallas den mycket riktigt lyckåkern.

Större delen av Bäcks ägor utgörs dock av ängsmark (grönt på kartan). Norr om gårdstomten finns flera sammanhängande mader, alltså fuktiga ängsmarker (nr 21-23, 33). I anslutning till den lilla lyckan i norr och sydost därom finns partier med vad lantmätaren kallar mager hårdwall (nr 24-25, 27-28, 30-31). Med hårdvall menas torrare ängsmark, där ofta buskar och träd växte. Även den omgivande ängsmarken kring åkerlyckan är hårdvallsäng (nr 26). Lantmätaren är bättre instämd mot andra marker (nr 32, 34), vilka han kallar "god hårdvallsäng".

Vissa delar av hemmanets ägor beskriver lantmätaren såsom ljungbeväxta, exempelvis hårdvallsängen (nr 38) och ljungbacken där det lilla huset ligger närmast sjön (nr 17).

Norr om den lilla åkerlyckan (nr 8) finns hemmanets beteshagar (nr 44-45). De beskrivs som ljungbackar bevuxne med fur och Bokskog. Sammantaget utgör åkrarna och ängs- och betesmarken Bäcks inägomark. Hemmanets skog och utmark, utägomarken, ligger väster om inägomarken och de olika markerna här betecknas av lantmätaren mestadels såsom kärr och mossar.  


I mars året därpå framläggs kartan med protokoll inför Västbo häradsrätt i Ölmestad, varvid handlingarna godkänns. Detta var det vanliga sättet att få lantmäterihandlingar officiellt godkända.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25