FIGUR 3. Gummifabriken och delar av Gyllenfors bebyggelse längst bort i bilden. Flygfoto från väster av Oscar Bladh. Fotot är troligen taget på tidigt 1930-tal.

Oktober 2011

Stadsdelen Gyllenfors på 1930-talet

År 1933 upprättades en karta (LM akt 06-BÅR-438) över Gislaved och Gyllenfors, som då räknades som olika samhällen. Sockengränsen skilde samhällena åt med Gislaved i Båraryds socken väster om Nissan, medan Gyllenfors låg i Anderstorps socken öster om ån.

Gyllenforssidan var i ett historiskt perspektiv den industrialiserade delen av dubbelsamhället, medan Gislaved mer dominerades av handel. Gyllenfors fick sitt namn från Carl Gustav Gyllenhök, vilken tillsammans med Johan (Jean) Camitz grundade Gyllenfors järnbruk 1743. Drygt hundra år senare kom Gyllenfors glasbruk att grundas, vilket köps upp av Svenska Gummifabriks Aktiebolaget på 1890-talet. Från att ha varit i familjen Gislows ägo övergick fabriken i Kooperativa Förbundets (KF) ägo 1927. Gummiindustrin kom nu att bli en dominerande verksamhet i Gislaved-Gyllenfors.

FIGUR 1. Karta över Gummifabriken i Gyllenfors och dess närmaste omgivningar på 1930-talet. Ett stickspår från järnvägen Gislaved-Anderstorp löper fram till fabrikskomplexet. Detalj av LM akt 06-BÅR-438.


På samma plats som järnbruket etableras på 1740-talet uppförs nya fabrikslokaler för den expanderande gummiindustrin. På kartan från 1933 ser vi fabrikslokalerna och området kring den gamla bruksbacken längs med östra stranden av Nissan. Ett stickspår från den numera nedlagda järnvägen Gislaved-Anderstorp löper fram till fabrikskomplexet. Öster om industriområdet låg ett växande område med arbetarbostäder och bebyggelse. Bostadsområdet närmast järnvägen kallades "Tyskabacken". 

FIGUR 2. Bebyggelsen i Gyllenfors 1933. Den lite större byggnaden centralt till vänster i bilden är Gyllenfors gamla skola, numera riven. Norr om skolan ligger arbetarbostadsområdet "Tyskabacken". Detalj av LM akt 06-BÅR-438.


På 1930-talet har Kooperativa Förbundet stora planer för Gislaved. I samhället finns då en filial till KF:s arkitektkontor i Stockholm. En ambitiös utformning av bostadsområden och bebyggelse kommer nu att göras i Gislaved.

FIGUR 4. Gyllenfors befintliga och planerade bebyggelse under sent 1930-tal. Kyrkogården ligger nederst till vänster i bilden. I kartan är dagens vägnät inlagt med orange färg. Detalj av LM akt 06-gid-171.


Både Gislaved och Gyllenfors expanderade mycket snabbt och båda får status som municipalsamhällen, sistnämnda ort 1939. Under de sista åren av 1930-talet upprättas förslag till stadsplaner (LM akt 06-gid-171) för Gislaved-Gyllenfors av KF:s arkitektkontor. Stadsplanerna från 1937-1940 hade Dag Ribbing som upphovsman och omfattar både befintlig och planerad bebyggelse. Här ser vi bland annat hur man tänkte sig egnahemsbebyggelsens utsträckning i Gyllenfors. 

FIGUR 5. Karta från slutet av 1930-talet med dagens vägnät och större bebyggelse inlagt. Den stora byggnaden i övre högra delen är den före detta gummifabriken, vilken uppfördes i början av 1970-talet på platsen för planerad bostadsbebyggelse. Även Gyllenfors kapell syns i kartans nedre vänstra hörn. Detalj av LM akt 06-gid-171.


Detta var även före Gyllenfors kapell byggdes. Kapellet stod färdigt 1937, medan kyrkogården anlagts redan 1931, båda efter ritningar av arkitekten Göran Pauli. På kartan finns kyrkogården markerad, men inte kapellet.

På kartan från 1930-talets sista år (LM akt 06-gid-171) ser vi även hur bebyggelsen var tänkt att fortsätta öster och nordöst om den befintliga bebyggelsen, kyrkogården och idrottsplatsen. Detta kom inte att genomföras, i början av 1970-talet uppförs istället en ny gummifabrik i norra delen av det planerade bostadsområdet.
Idag finns flera olika andra verksamheter i både den gamla och nya gummifabriken.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25