FIGUR 1. Detalj av geometrisk avmätningskarta av Långarekull i Södra Hestra socken (LM akt E5:3).

September 2011

Agneta Horn

I stormaktens centrum

Få kvinnor torde under 1600-talet ha levt ett sådant liv som Agneta Horn gjorde. Hon var född i Riga 1629 och var dotter till fältmarskalk greve Gustaf Horn och Christina Oxenstierna. Hennes farfar var rikskanslern Axel Oxenstierna, kung Gustav II Adolfs läromästare.

En märklig kvinna och hennes gods i mitten av 1600-talet

Agneta Horn beskrivs som tämligen kortvuxen, spenslig, och ganska mörk. Hon var lika hemma hos drottningen som i pigkammaren och hon var inte snar att använda svordomar och andra kraftuttryck. Under sitt korta och till stora delar tragiska liv hann hon med att uppleva i stort sett allt som hörde till den svenska stormaktstidens 1600-tal: krig, död och umbäranden, men också den största bekvämlighet och lyx man kunde tänka sig. Som barn följde hon med sina föräldrar på krigsskådeplatserna i Tyskland. Sverige hade året efter Agnetas födelse inträtt på de tyska protestanternas sida i det pågående Trettioåriga kriget (1618-1648), ett religionskrig som förödde centrala Europa. Hennes barndom torde ha varit fruktansvärd och från sjuårsåldern kom hon att vistas hos sina morföräldrar i Sverige. Fadern förde befälet över den svenska armén under nederlaget vid Nördlingen 1634 och kom att bli krigsfånge till 1642. Han gifte om sig året därpå med Sigrid Bielke, med vilken Agneta hade en mycket dålig relation

En mycket självständig kvinna

Agneta var mycket självständig och förkastade ett planerat äktenskap med Erik Larsson Sparre, som hon till och med lär ha förolämpat grovt. Istället valde hon själv att gifta sig med kavalleriofficeren Lars Jespersson Cruus, vilket hon gjorde 1648. Åter igen drog hon ut i fält gravid och tillsammans med sin man. Denne dog dock redan 1656 och därefter uppfostrade hon barnen och tog hand om sina arvegods. Godsen var spridda över Sverige, Finland och Livland (en historisk provins i vad som idag är Lettland). Resten av sitt liv framlevde hon på ätten Cruus säteri Björklinge i Uppland. Här dog hon 1672, endast 43 år gammal, och begravdes i Björklinge kyrka.

Dagboken

Vad som kommit att göra Agneta Horn känd för eftervärlden är att hon skrev en dagbok som bevarats till eftervärlden. Manuskriptet finns på Uppsala universitetsbibliotek. I denna självbiografi beskriver hon sitt liv och sina umbäranden. Den är till stor del skriven på talspråk, vilket gör att vi får en unik inblick i hur högadeln levde och talade i mitten av 1600-talet. Den intresserade kan läsa ur dagboken härlänk till annan webbplats.
Eva Haettner Aurelius menar att självbiografin är en del i arvstvisten efter Gustaf Horn. Han hade även fått barn med sin andra hustru Sigrid Bielke och vid Gustafs död fanns inget testamente, endast ett utkast vilket kraftigt reducerade Agnetas arv i gods och lösöre. Hon torde ändå ha fått tillräckligt kvar så att hon kunde leva på tillgångarna.

Agneta Horn och Gislaved?

Men vad har då Agneta Horn med Gislaved att göra? Jo, i lantmäteriets rika kartskatt finns en rad avmätningar av gårdar i vad som idag är Gislaveds kommun, vilka ägdes av Agneta Horn. På kartornas ingresstexter tituleras hon "Höghwälborna greffwinnas och frus Agneta Horns boren greffwedotters af Biörneborgh...".

Gårdar i Västbo härad

Dessa så kallade geometriska avmätningskartor utfördes 1667-1668 och sistnämnda år avmättes sammanlagt sju gårdar i Västbo härad (ung. nuvarande Gislaved och Gnosjö kommuner) tillhöriga Agneta Horn. Hon ägde Älgarem i Anderstorps socken (LM akt E5:1) och en gård i Långhult i Burseryds socken (LM akt E5:2). Vidare ägde hon Långarekull i Södra Hestra (LM akt E5:3), samt Yrhult i Reftele socken (LM akt E5:8).

FIGUR 2. Detalj av geometrisk avmätningskarta av Stora Haghult i Villstad socken (LM akt E5:13-14).


I Villstad socken tillhörde både Stora och Lilla Haghult (LM akt E5:13-14) Agneta Horn. Dessutom ägde hon Ekhult i Åsenhöga socken (LM akt E5:15) i nuvarande Gnosjö kommun. 


Andra gårdar i Jönköpings län Förutom i Västbo härad ägde hon även gårdar i andra delar av Jönköpings län. Hon ägde Fageräng och Rönjane i Lekeryds socken (LM akt E5:4 och E5:5), samt gårdar i Gullbrohult och Hultarp i Nässjö socken (LM akt E5:6 och E5:7). Även gårdar i Häljaryd och Mjälaryd i Rogberga socken (LM akt E5:9 och E5:10) hörde till Horns gods, vilket även Dissedala i Norra Sandsjö socken (LM akt E5:11) och Torestorp i Svarttorps socken (LM akt E5:12) gjorde. Till godskomplexet hörde också Tubbarp i Öggestorps socken (LM akt E5:16).

Ser man till hur gårdarna låg rent geografiskt verkar det som att man försökt hålla samman godsbeståndet till vissa särskilda områden. Detta var inte ovanligt bland stora jordägare. 

FIGUR 3. Översiktskarta över Agneta Horns karterade godskomplex i Västbo härad (ung. nuvarande Gislaved och Gnosjö kommuner).


Alla dessa ägor karterades alltså åren 1667-1668, men vem som var lantmätaren är okänt. Varför hon har låtit utföra karteringarna, eller varför de gjorts över huvud taget är också okänt. Möjligen kan de ha utförts för att Agneta Horn ville veta vilka ägor och tillgångar hon hade? Att låta mäta upp och beskriva ägorna var ett vanligt sätt att göra detta på.

FIGUR 4. Översiktskarta över Agneta Horns karterade godskomplex i Jönköpings län.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25