Tvisteparken mellan säteriet och Tranebo.

December 2012

Säteriet Bolbynäs

År 1786 kom säteriet Bolbynäs i Bosebo socken att uppmätas av lantmätaren Nils Esping. Kartan (LM akt E15-3:1) renoverades något år senare av Jonatan Montelin. Syftet var att gården skulle skattläggas. Själva säteriet var då som nu beläget på näset mellan den mindre Saxesjön och den större Majsjön. Samtidigt med skattläggningen gjorde man även en rågångsbestämning, en bestämning av säteriets gränser.  


Intressant nog har lantmätarna brytt sig om att i det till kartan hörande protokollet även notera små detaljer, som ger oss kunskap om dåtida förhållanden.
I protokollet anges bland annat att säteriet brukas i ensäde. Med detta menas att åkermarken besåddes och skördades varje år. Det anges även att en av säteriets åkrar gav 4 korn tillbaka på varje utsädeskorn, medan en annan åker var magrare. Man skriver även att man i denna del av landet anger ängens avkastning i "stackar".

När utmarken listas skrivs det att den består:

"...som annars i orten af Ljungwäxt, Stenharg ock bergbackar, med någon Skog till wedbrand ock gjärdsle..."

Utdrag ur protokollet om utmarken.


Med detta menas alltså att det var ganska karg och inte särskilt välväxt skog, men att den ändå dög till att hämta ved och stänger till gärden.
I norra delen av säteriets ägor låg ett område, en så kallad tvistepark, där säteriets ägare inte var eniga med grannbyn Tranebos åbor.

Lantmätarna listar också de många torp som låg på säteriets ägor. Några av dem låg alldeles öster om säteriet och markeras med E på kartan. Dessa kallades Åsen och Källekullen och namnen finns fortfarande kvar.

Torpen Åsen och Källekullen är markerade med små hussymboler.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25