Remfabriken, foto 1912. Bilden tagen från öster avJA Kindblom. Hembygdsföreningens bildarkiv, LA 5, neg nr 80:16

Remfabriken, foto 1912. Bilden tagen från öster avJA Kindblom. Hembygdsföreningens bildarkiv, LA 5, neg nr 80:16

Februari 2012

Gislaveds brandskyddskarta år 1903

I många städer och tätorter växte behovet av ett gemensamt brandskydd fram. Alltför många städer hade under århundradenas lopp gång på gång förstörts av vådeld.
Under 1800-talet ville man dels införa gemensamma försäkringar, dels organisera ett bättre fungerande brandskydd. Nu tillkom därför bland annat brandskyddskartor. På dessa angavs förutom husen och dess lägen, även de olika brunnar som fanns.
I Gislaveds bygg- och miljöförvaltnings arkiv finns en brandskyddskarta som tillkom 1903. Karttexten lyder: "Brandkarta öfver Gislaveds by uti Båraryds s:n, Vestbo h:d af Jönköpings l:n upprättad år 1903 af Aug. Carlsson". Här ser vi vilka hus som då fanns och de små blå punkterna på kartan är de olika fastigheternas brunnar.
Kartan visar också de dåvarande huvudvägarna i byn, nämligen Storgatan, Nygatan, Torggatan, Köpmangatan och Järnvägsgatan, alltså i stort motsvarande dagens huvudvägnät. Kartan visar även en rad byggnader som försvunnit. Här finns bland annat det gamla stadshotellet, Hotell Birger med. Även ett järnvägshotell fanns längre ned på Köpmangatan. 

Hotell och järnvägshotell.


På kartan finns också det numera rivna stationshuset med. Stationshuset var nybyggt eftersom järnvägslinjen Reftele-Anderstorp-Gislaved invigts endast några år tidigare. Stationshuset låg ungefär på vad som idag är ICA:s parkeringsplats.

Gislaveds stationshus.


På kartan ser vi också en rad industrier längs med Nissan. Här fanns år 1903 både såg, spinneri och färgeri. Färgeriet kallades Lomells färgeri och hade uppförts i mitten av 1800-talet. Färgeriet rivs omkring 1910.

Såg, spinneri och färgeri.


Lomells färgeri, foto från tidigt 1900-tal. Fotot är taget från söder. På bilden ses också den dåvarande Åbron över Nissan. Hembygdsföreningens bildarkiv, BA 35, neg nr 54:7.


Lite längre söderut låg också en remfabrik. Byggnaden som syns på kartan var av trä och ersattes av en tegelbyggnad på 1930-talet. Remfabriken lade ned verksamheten på 1950-talet och idag inryms bland annat Gislaveds Industrimuseum i byggnaden.

Remfabriken.


Remfabriken, foto troligen från 1912. Bilden är tagen från söder av JA Kindblom. Hembygdsföreningens bildarkiv IM H 7, neg nr 46:4.


Men hur var det då med bränder? Förr var bränder något av det hemskaste som kunde hända en by eller ett samhälle. Husen byggdes ofta tätt inpå varandra och därför kunde bränder bli förödande. Många svenska städer har väldigt lite kvar av sin äldre bebyggelse, vilket alltså inte enbart beror på stadsplanerarnas rivningshysteri.
En byggnad i Gislaved som kom att skatta åt förgängelsen var just det ovannämnda Hotell Birger, som brann ned 1944.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25