FIGUR 3. Torp på säteriets betesmarker

Mars 2012

Sandviks säteri 1685

​Från år 1685 kommer åtta kartor från olika större gårdar inom dagens Gislaveds kommun. I dessa kartor har lantmätaren Jonas Petersson Duker karterat större sätesgårdar, också kallade säterier. Gårdarna hade alltså ursprungligen ägts av en adelsman. Då gården blev säteri kom den också att befrias från skatt. Det var viktigt att huvudbyggnaden var ståndsmässigt uppförd, annars gällde inte skattefriheten.
De åtta karterade gårdarna var Mölneberg i Burseryds socken, Örnaholm (Våxhult) i Båraryds socken, Stora Segerstad och Strand i Reftele socken, Sandseryd (Samseryd) i Södra Hestra socken, Svanaholm i Ås socken, Bjärsved som låg i både Öreryd och Norra Hestra socken, samt Sandvik i Sandviks socken.
Vi vet att i Örnaholms fall så görs karteringen för att godset drogs in till kronan några år tidigare (1682) i samband med Karl XI:s stora så kallade reduktion. Nu kom många tidigare adelsägda gårdar att bli kronoägda. Troligen upprättas alltså även de andra kartorna vid reduktionen då godsen kom att dras in till kronan. 

FIGUR 2. Sandviks kyrka (nr 1) och den dåvarande placeringen av säteriet (nr 3) (detalj av lantmäteriakt E99-14:1)


Sandvik

Sandvik ligger i Gislaveds kommuns västra del vid sjön Fegen. Sandvik var egen socken och omnämns så tidigt som 1268 i ett medeltida dokument. Vid en vik av Fegen ligger fortfarande Sandviks kyrka och säteri, även om den nuvarande kyrkan är från 1890-tal, medan dagens säteribyggnad härrör från 1870-talet.

Jonas Petersson Duker

Lantmätaren bakom kartan över Sandviks säteri var Jonas Petersson Duker. Han var son till den polskfödde Peter Jonsson Duker, som var lantmätare i Jönköpings län mellan 1640 och 1683. Fyra generationer av familjen Duker kom att bli lantmätare i Jönköpings län. De var även släkt med familjen Montelin, varav också många kom att bli lantmätare.
Jonas Petersson Duker var verksam som lantmätare i Jönköping mellan 1683 och 1733 och hann under denna tid med att färdigställa närmare 300 kartor över gårdar, byar och skogar i länet. Kartan över Sandviks säteri uppges vara upprättad i november månad 1685.

På kartan har Jonas Petersson Duker märkt ut Sandviks kyrka med nr 1. Han har också markerat att sätesgården förr låg nere vid en vik av Fegen (nr 2). Det anges att:

"På detta stället haf:r Sätesgården Sandvik för stådt och Transporterad blifwen på dhet rum han nu ståår". Med detta menas alltså att sätesgården flyttades härifrån till den plats där den nu (1685) står (som nr 3). Under nr 3 står det att sätesgården utgörs av ett vackert och välbyggt hus.
På sätesgårdens betesmarker anges även flera torp ligga (markerade med nr 4).
Inom sätesgårdens ägor ligger även gården Rosendal med torpet Rosentorp (nr 5). Till Rosendal anges också ett torp kallat Nybygget höra (nr 7).

FIGUR 4. Gården Rosendal med Rosentorpet och torpet Nybygget (nr 7)


Även sågkvarn (nr 8) och mjölkvarn (nr 9) finns utmärkta på kartan söder om gården Rosendal.

FIGUR 5. Rosendals sågkvarn (nr 8) och mjölkvarn (nr 9)


Väster om säteriet fanns på denna tid ett stort område med bokskog. Detta område anges vara "Booke skogs till Sätesgården Sandwyck".

FIGUR 6. Bokskogen på säteriets marker

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25