Oktober 2012

Gislaved på 1950-talets ekonomiska karta

Gislaveds tätort växte och förändrades mycket under loppet av 1900-talet. I början av seklet var Gislaved inte stort mer än en förväxt by. Men under första hälften av 1900-talet växte orten kraftigt.

Den ekonomiska kartan

Genom den nya tekniken med flygfotografering kunde man från och med 1930-talet kartera stora områden till en låg kost-nad. Nu blev det möjligt att göra moderna och enhetliga kartor. Olika former av ekonomiska kartor hade framställts tidigare, men genom riksdagsbeslut på 1930-talet beslutades att en ny ekonomisk karta över Sverige skulle upprättas. Kartorna skulle vara i skala 1:10 000. För allra första gången kunde man nu samla både fastig-hetsinfor-ma-tion och geografisk infor-mation, samt med stor detaljrikedom i en och samma karta. Här fanns bland annat även fornlämningar registrerade. För Smålandslänens del skedde datainsamlingar och registreringar under 1940- och 1950-talen. Den ekonomiska kartan över Gislaveds tätort är från 1950-talets början.

Gislaveds centrum. Längst ned till höger syns Stortorget


Ser vi till en början på Gislaveds centrum, såg området kring torget mycket annorlunda ut på 1950-talet än idag. Det nuvarande kommunhuset börjar byggas först på 1960-talet. Istället finns både ett bankhus och andra byggnader här.

Området mellan dåvarande sjukstugan och brandstationen var obebyggt och utgjordes istället av åkermark. Inte heller fanns bostadsområdet Transten eller Gullviveskolan, som börjar byggas decenniet därpå. Men mycket av dagens bebyggelse finns redan, framförallt gäller det villabebyggelsen omkring kyrkan.

Järnvägsallén


Idag är rester av den järnvägsallé, som en gång löpte mellan hotellet vid torget och järnvägsstationen synliga. Genom kommunhusets uppförande kom allén delvis att försvinna. På 1950-talet fanns fortfarande ett stationshus och en järnväg genom Gislaved. Öster om järnvägen finns ett litet område med industrier.

Dalenområdet vid Nissan


Vid Nissan vid nuvarande Dalenområdet fanns några bostäder, men framförallt olika industrier. Här låg tidigare bland annat ett spinneri. Norr om järnvägen där Gislaveds energi nu ligger fanns på 1950-talet en såg.

Del av Storgatan


Längs med Storgatan är miljön till stora delar densamma idag som på 1950-talet. Dock har fler bostäder kommit till, framförallt på gatans södra sida. Här finns idag både radhus, flerfamiljshus och fler villor.

Folkets park


Området kring det gamla Folkets park är kanske ett av områdena i Gislaved som förändrats mest sedan 1950-talet. Endast en av parkens byggnader finns kvar idag. Istället ligger här Gisleområdet med Gisleparken, Gärdesskolan med Gislaveds bibliotek, samt även ishall och sim- och sporthallar.

Även vid Södergården ("Sörgårdsområdet") har stora förändringar skett sedan 1950-talet. Då fanns två bondgårdar här som den gamla landsvägen, Nissastigen, passerade förbi. På gårdarnas åkrar och skogsmark finns idag istället dels ett större bostadsområde med friliggande hus och villor, dels ett nybyggt villaområde.

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25