Mandelgrens bild av ett nybygge vid Nennesmo by, från 1864.

Mandelgrens bild av ett nybygge vid Nennesmo by, från 1864.

Augusti 2013, Reftele

Från Reftele finns två bilder av Nils Månsson Mandelgren publicerade via folklivsarkivet i Lund. Dels finns en avritning av en gravvård och dels en teckning av ett nybygge i Nennesmo by. Båda bilderna är daterade den 7 september 1864.

På bilden från Nennesmo skriver Mandelgren: ”Ett nybygge vid Nennesmo by i Refteleds socken i Småland”. Han har ritat ett fähus som i mycket liknar den ”kolarbod” som han tecknat av i Nissafors (arkiverad under Öreryds socken, mer om detta i en senare Månadens Mandelgren).  Kanske var den typen av konstruktion vanlig i enklare byggnader, som uthus, fähus, kolarkojor m.m. i trakterna? Han anger att taket på boningshuset är av torv och har ritat ut att det finns en timrad, så kallad, kålbänk vid huset. Grönsaksodlingar kallades förr kålgårdar eller kålbänkar. Odling av grönsaker var ett viktigt tillskott i födan vid torp och gårdar vid denna tid. Nybygget omges av en gärdsgård och tycks ligga i skogsmark.

När man ser denna bild önskar man verkligen att Mandelgren utvecklat sin beskrivning av bilden. Var fanns detta nybygge mer exakt? Vem bodde här? Vad fanns i fähuset? Många fler frågor skulle man vilja få besvarade...

När det gäller gravvården är beskrivningen lite mer utvecklad. Han har märkt bilden utkast och skriver att monumentet finns i ”Räfteled södra kyrkovägg, utvändigt å tornet. Han hänvisar till en annan folklivsskildrare Wieselgren 1829. Kanske har även Wieselgren dokumenterat gravvården? De som en gång begravdes under stenen var Olof Hård af Segerstad (1555 – 1630), ståthållare över Jönköpings hus, stad och län, amiral i Svenska flottan, och hans hustru Chatarina Vogtin von Fronhausen (1553 - 1640).
Mandelgren har angivit att Olof ska ha avlidit år 1600. Gravvården av kalksten syns fortfarande i kyrkans tornvägg. Vad som inte syns på Mandelgrens bild är att de båda centralfigurerna omges av 16 stycken vapensköldar. Inskriptionen lyder:  ”Han var en mycket tapper man; blev 31 juni 1598 vid Kalmar slotts uppgivande förd av konung Sigismund till Polen, neder om Weichelströmmen, var han utstod ett svårt fängelse. Skiftade slutligen 11 juni 1628 på Segerstad sina sätesgårdar mellan sin tre söner”. Död 31 oktober 1630.

Sockennamnet ”Reptilae” förekommer i skrift första gången 1311. Detta har länge varit ett bygdecentrum, bara något österut från kyrkbyn ligger Ölmestad, nuvarande stationssamhället Reftele. Ölmestad har sedan medeltid varit Västbo härads tingsplats, här fanns också gästgiveri. 

Hård af Segerstad är en svensk frälseätt från Småland, känd sedan 1490, introducerad på Riddarhuset 1625, som adliga ätten nr 17.
I riddarhusstamtavlorna fick denna släkt Hård då tillägget "af Segerstad" för att skilja den från en annan adelsätt (nr 60) med samma namn och ursprung. Stora Segerstad är ättens stamgård och sätesgården har medeltida anor. 1920 blev gården lantbruksskola.

Dagens kyrka har haft två föregångare. Den första, medeltida, kyrkan brändes 1563 av danskarna. Den följande kyrkan byggdes i sten. 1779 byggdes kyrkan till. Kyrkogården anlades under medeltid. På 1700-talet blev både kyrka och kyrkogård för trånga och man beslutade bygga en ny stenkyrka på ett nytt läge. Den gamla kyrkplatsen gav nu plats för nya gravar.  Byggstarten sker 1837 men byggnaden invigdes 1839.

skiss av gravmonument för Olof Hård af Segerstad och hans hustru Chatarin Vogtin

skiss av gravmonument för Olof Hård af Segerstad och hans hustru Chatarin Vogtin

Sidan uppdaterades senast: 2017-07-25