oKTOBER 2013, öRERYD

Arkivförteckningen i Mandelgrensamlingen anger att det finns två dokument, men i det skannade materialet finns antecknat att bild 2 för Öreryd saknas.  En bild som har märkts Öreryd finns dock i materialet, men denna bild, nummer 219, har som text ”Kolar-bod vid Nissafors 1864”. Detta visar att korrekt arkivering inte alltid är lätt. Studerar vi den bilden ser vi också att kolarboden är märkvärdigt lik den bild av ett fähus som finns i Mandelgrens teckning av ett nybygge vid Nennesmo i Reftele socken. Hur detta kommer sig vet vi ingenting om. Läs om Reftele i Månadens Mandelgren augusti 2013

Om Öreryds kyrka skriver Mandelgren så här: Öreryds kyrkan (1749) ”Denna kyrka är av trä, och äger målningar i taket ävensom bildhuggeri - är mitt på predikstolen, dessa äro utförda av Morén, målare och bildhuggare från Stengårdshult, Gnosjö. ” När det gäller detta får vi nog invända något mot Mandelgren. Stengårdshult ligger i Gislaved.

När det gäller kyrkan i Öreryd, Norra Hestra församling, Skara stift, vet vi att en äldre, möjligen medeltida, träkyrka dömdes ut vid en syn 1738. Den nya kyrkan byggdes 1744-50 av byggmästare Jon Andersson från Hammelsbo (Åsenhöga). Det är något oklart om det rörde sig om en nybyggnad eller en förlängning av det befintliga långhuset. Fönstersättning är oregelbunden och det kan styrka att kyrkan förlängts i sin östra del och kyrkans plan visar influenser från 1600-talets början. Ett lågt klocktorn med åttkantig klockformad huv och spira tillfogades 1763, stommen där är ett äldre fristående klocktorn. 1806 tillkom troligen de rundbågiga träfönstren. Öreryds hembygdsförening skriver i ” En bok om Öreryd” att kyrkans räkenskaper visar att kyrkans äldre blyfönster då såldes på auktion. Kyrkan hade ursprungligen spånklädda fasader som rödfärgades 1793-94. Det finns inga belägg för att kyrkan brädfodrades förrän år 1864,då utvidgas också sakristian. Kyrkan och portarna var sannolikt tjärstrukna medan fönster och foder var vita. I slutet av 1860 målas kyrkan i en ljus gråvit kulör och fönstren blev mörkbruna och portarna ockragula. 1893 tycks modet ha föreskrivit att fönstren skulle vara kromoxidgröna. 1925 målas kyrkan igen och fick dagens nyklassicistiska färgsättning med vita fasader och gråa fönster och portar. Pardörren i kyrkans västport, kom troligen till på 1740-talet. Sakristians port med rombiska mönster är från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal, alltså från den äldre kyrkan. Tornspiran kan möjligen vara från 1760-talet. Interiört finns målningar på undertak och i korets gavelröste. Detta är troligen den medeltida kyrkans innertak. Liknande tak finns även i Norra Hestra där en timmerkyrka ersatte den medeltida kyrkan på 1700-talet. Troligen har de samma upphovsman. För att knyta samman det Mandelgren skriver kan vi konstatera att predikstolen är från 1806, skuren av Sven Nilsson Morin och samme Morin gjorde nästan 40 år tidigare även altaruppsatsen. 

Läs mer om kyrkan i bebyggelseregistret som administreras av Riksantikvarieämbetet. Läs även rapporter från Jönköpings läns museum. Vissa rapporter finns i digital form, se högerspalten. Rapporterna kan också beställas från Jönköpings läns museum.

2012:52 - Öreryds kyrka. Omläggning av tornets plåttak. Öreryds socken

Sidan uppdaterades senast: 2017-09-27