kvinna vattnar träd

Hållbar användning av mark och vatten

Det prioriterade området för hållbar användning av mark och vatten tydliggör vikten av att nyttja naturresurser på ett hållbart sätt. Syftet är att bevara biologisk mångfald och säkerställa ekosystemtjänster vid exploatering av mark och vatten. Det är viktigt att ta hänsyn tas markens naturvärden och att stimulera både teknikutveckling och beteenden som gynnar naturbaserade lösningar och bidrar till hållbart nyttjande av både sjöar, vattendrag och grundvattenresurser.

Utvecklingen mäts genom två sakområden

  • Hållbar användning av mark
  • Hållbar användning av vatten

I det prioriterade området för hållbar användning av mark och vatten fastslås att höga naturvärden finns knutna till markområden i kommunen. I dessa områden är marken en värdekärna för biologisk mångfald och ska tillsammans med sina spridningskorridorer värnas och utvecklas. Därför måste hänsyn tas till naturvärden i marken vid natur- och friluftsliv, jordbruk, skogsbruk och exploatering.

Bedömning av sakområdets trend

gul pil, betyder varierad utveckling

Hållbar mark visar en varierad utveckling.

Använda indikatorer:

  1. Andel (%) skyddad natur
  2. Andel (%) ekologiskt odlad åkermark
  3. Antal hektar betesmark

Andelen ekologiskt odlad åkermark har minskat senaste mätperioden. Att arbeta för en ökad andel ekologiskt odlad åkermark i kommunen är viktigt för den biologiska mångfalden. Detta gäller framför allt sett till de mål som finns i kommunen om att de gröna näringarna ska växa.

Det som kan lyftas fram som en gynnsam utveckling är att antalet hektar betesmark ökar, vilket gynnar förutsättningarna för biologisk mångfald.
Sedan bör även förbättrade indikatorer kring kommunens skogsbruk arbetas fram. Detta är ett pågående arbete i hållbarhetsuppföljningen.

Vad mäter indikatorn?

Andelen skyddad natur på land i kommunen visar hur skyddet av värdefulla naturområden utvecklas inom kommunen. De områden som ingår i mätningen är skyddade enligt miljöbalken och består av naturreservat, kulturreservat eller nationalparker. Måttet har svårt att på ett bra sätt spegla utvecklingen och användningen av mark i kommunen då den inte ger en fullständig bild av hur vi använder marken. Indikatorn är trögrörlig och på sikt krävs förbättrade mått för att kunna ge en tydligare bild av hur hållbart marken utnyttjas. Indikatorn beräknas genom att arealen för skyddad natur på land divideras med den totala landarealen i kommunen.

Vilken utveckling har indikatorn?

Andelen skyddad natur på land i kommunen har endast förändrats marginellt, från 3,2% till 3,3% av all landareal mellan 2019–2020. Gislaveds andel skyddad natur är lägre än den genomsnittliga kommunen i landet, som har 6%. Det är i övrigt svårt att jämföra med andra kommuner då förutsättningar skiljer sig markant från kommun till kommun.

Vad mäter indikatorn?

Att bedriva jordbruk med ekologiska produktionstekniker har flertalet miljömässiga fördelar. Det leder till förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald, mindre risk för övergödning och mindre utsläpp från konstgjort gödsel. I indikatorn mäts andelen av all åkermark som är ekologiskt odlad. Då statistiken sammanställs från två olika källor ska resultatet tolkas med försiktighet. Bedömningen görs dock att den fortfarande är en användbar indikator.

Vilken utveckling har indikatorn?

Andelen ekologiskt odlad jordbruksmark har minskat från 16,1 till 15,8% mellan 2019–2020. Kommunens trend har varit nedåtgående sedan 2018. I jämförelse med länet ligger kommunen strax under både Vaggeryd och Värnamo, men en bit över Gnosjö. Den totala andelen åkermark som är ekologiskt odlad är 18,5% i riket och 23,5% i länet.

Vad mäter indikatorn?

Betesmarker är en viktig miljö för den biologiska mångfalden i kommunens odlingslandskap. Genom att studera arealen för betesmark studeras också den biologiska mångfaldens förutsättningar i kommunens mark. Om arealen skulle minska blir förutsättningarna sämre.

Enligt Jordbruksverkets definition är betesmark den mark som används till bete och som inte anses lämplig att plöja. Det ska på marken det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. I begreppet betesmark ingår betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Vilken utveckling har indikatorn?

Andelen hektar betesmark har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Mellan 2020 och 2021 ökade betesmarken från 3 154 till 3 179 hektar. Utvecklingen ser liknande ut i många kommuner i länet, där de flesta har ökat sin betesmark de senaste åren.

I det prioriterade området hållbar användning av mark och vatten fastslås att vatten och sjöar är en livsmiljö för djur och växter samt en grund för ekosystemtjänster. Det utgör också en viktig del av samhället då det nyttjas för en rad olika nyttigheter, så som fiske, rekreation, friluftsliv, energi-produktion, uttag av process- och dricksvatten samt avloppshantering. Dessa nyttigheter påverkar vattnet och sjöarna som livsmiljö för växter samt dess förmåga till ekosystemtjänster. Sakområdet för hållbart vatten har i dagsläget endast två indikatorer.

Bedömning av sakområdets trend

gul pil som betyder varierad utveckling

Hållbart vatten visar en varierad utveckling samtidigt som förbättrade indikatorer krävs.

Använda indikatorer:

  1. Metallhalter i Anderstorpsån
  2. Kalkningseffekt i sjöar och vattendrag

Metallhalterna i Anderstorpsån var förhöjda men kalkningseffekten i sjöar och vattendrag var god. Det är viktigt att notera de höga nivåerna av metall i Anderstorpsjön för att se om detta bara är ett avvikande år eller början på en negativ trend för indikatorn. Ett arbete har påbörjats med att förbättra indikatorerna inom hållbart vatten. Det innebär att fler kommer tillkomma som på ett bättre sätt speglar hela sakområdets utveckling.

Vad mäter indikatorn?

Anderstorpsån är ett av de tre större biflödena till Nissan och har historiskt haft stora problem med höga metallhalter i vattnet. Detta beror på de metall- och ytbehandlingsindustrier som varit aktiva i området och som orsakat utsläpp av tungmetaller i ån. Höga metallhalter riskerar att påverka den biologiska mångfalden och förändra ekosystemet i vattendrag och sjöar.

Genom vattenrådet Nissan genomförs så kallade recipientkontroller, där bland annat metallhalten i vattenmossa mäts. Mätningarna sammanställs i en årlig rapport, vilket är utgångspunkten för indikatorn. I recipientkontrollerna görs bedömningar om metallhalterna i vattenmossan avviker från det som kan klassas som naturliga värden. Avvikelsen kan vara stor, tydlig, liten samt ingen eller obetydlig.

Vilken utveckling har indikatorn?

Metallhalterna i Anderstorpsån avvek tydligt från vad som klassas som normala nivåer, vilket i längden är en negativ utveckling för vattnets hållbara förmåga för ekosystem och biologisk mångfald. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen stor för nickel och tydlig för koppar, zink och kobolt. Dock ska ett års resultat tolkas med försiktighet då det kan förekomma relativt stora årliga variationer.

Vad mäter indikatorn?

Kommunens mark och vatten har varit och är fortfarande utsatt av effekterna från försurande nedfall som genom åren orsakat kraftiga försurningsskador på bland annat fisk och andra vattenlevande organismer. För att minska skadeeffekterna så kalkas varje år ett stort antal sjöar och våtmarker.

Indikatorn mäter vilken effekt kalkningen har haft, det vill säga om ett acceptabelt pH-värde uppmätts vid olika mätpunkter i kommunen. På så sätt kan försurningen av sjöar studeras årligen. Det är dock viktigt att tänka på att resultatet styrs av förutsättningarna vid mätningen, till exempel höjden på vattenflödet, istäckning eller möjlig nederbörd.

Vilken utveckling har indikatorn?

Kalkningen av sjöar hade en god effekt under 2021, där resultatet var betydligt högre än 2020. Totalt nåddes 85% av de målsättningar som sattes upp jämfört med 68% 2020. Resultatet var det högsta sedan 2015.

Sidan uppdaterades senast: