låda med mat

Medvetna konsumtions- och produktionsmönster

Det prioriterade området för medvetna konsumtions- och produktionsmönster syftar till att skapa en cirkulär ekonomi, där material behålls i ett kretslopp istället för att bli avfall. Detta innefattar bland annat att resurseffektiviteten ska öka och att avfallet ska minska. Utöver detta ska även kommunens självförsörjningsgrad av livsmedel öka för att skapa bättre möjligheter för bred konsumtion av lokalproducerad mat med minskade transportbehov.

Utvecklingen mäts genom två sakområden

  • Konsumtionsmönster
  • Cirkulär ekonomi

Det är viktigt att arbeta med hur vi konsumerar, då vår konsumtion kan påverkar miljön och människan i flera olika led. Exempelvis påverkar det vid produktion, transport och användning av varor och tjänster eller som avfall. För att åstadkomma en hållbar produktionskedja är det viktigt att alla tar ansvar och att inköp präglas av sociala, etiska och miljömässiga krav.

Bedömning av sakområdets trend

orange pil som betyder att sakområdet inte kan bedömas


Sakområdet konsumtionsmönster har inte kunnat bedömas.

Använd indikator:

  1. Andel av befolkningen som ofta handlar dagligvaror med sociala, etiska och miljömässiga krav.

För att kunna bättre mäta konsumtionsmönster måste fler indikatorer tas fram och den indikatorn som används måste mätas upprepade gånger. Detta har visat sig svårt och arbetet med att på bättre sätt mäta konsumtionsmönster fortsätter.

I en cirkulär ekonomi behålls material i ett kretslopp istället för att bli avfall. Efter första användningen betraktas hela produkter, deras komponenter eller beståndsmaterial fortfarande som resurser och nyttjas därmed så långt som möjligt. Genom att återvinna eller produkter eller material ökas det ekonomiska värdet samtidigt som uttaget av ny råvara minskar och naturen ges möjlighet att återhämta sig.

Bedömning av sakområdets trend

gul pil som betyder varierad utveckling

Den cirkulära ekonomin har en varierad utveckling.

Använda indikatorer:

  1. Insamlat kommunalt avfall totalt, kg/invånare
  2. Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling

Två indikatorer mäter utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Det ska tilläggas att dessa två indikatorer är fokuserade på avfall, vilket inte helt täcker sakområdet. Andelen hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, var högre än någonsin tidigare under de år som uppmätts. Detta gör att sakområdets utveckling är tudelad, där mer avfall samlats in, vilket inte är en önskvärd utveckling, men samtidigt har mer avfall gått till återvinning. Detta innebär att sakområdet bedöms ha en varierad utveckling.

Vad mäter indikatorn?

Avfallsminimering är en av aspekterna i att skapa en cirkulär ekonomi. För att skapa så lite avfall som möjligt måste konsumtion minska och produktionssnåla processer möjliggöras. Målet om att minimera mängden avfall kan mätas genom att studera mängden insamlat hushållsavfall totalt i kilo per invånare. Önskvärd utveckling är en minskad mängd avfall per invånare i kommunerna.

I kommunalt avfall ingår mat- och restavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger. Den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (exempelvis förpackningar, tidningar, elavfall och batterier) ingår också även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar.

I indikatorn justeras invånarantalet med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in- och utpendling. Detta eftersom det i kommuner med ett relativt sett högre antal fritidshus eller betydande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra kommuner.

Vilken utveckling har indikatorn?

Mängden insamlat avfall per person ökade under 2020 jämfört med 2019. År 2020, samlade kommunen in 459 kilo avfall per invånare i kommunen. Detta var en ökning från 2019 då 408 kilo per invånare samlades in. Det ska tilläggas att 2019 var ett år med ovanligt låg mängd insamlat avfall per invånare och var lägre än någon gång under perioden 2013–2018. I vilken grad detta är ett trendbrott är svårt att uttala sig om utan att fler år ingår i tidsserien. I jämförelse med andra kommunen placerar sig kommunen på plats 80 av de 266 kommuner som har data för 2020.

Vad mäter indikatorn?

Indikatorn syftar till att mäta graden av återvinning inom kommunen. Det huvudsakliga syftet med återvinning är att cirkulera näringsämnen i samhället för att på så sätt sluta kretsloppet och avfall ska i så hög grad som möjligt ska återanvändas och återvinnas för att spara naturresurser.

Indikatorn beräknas genom att antalet kilo hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling divideras med det totala antalet kilo insamlat hushållsavfall. I procenttalet ingår också den så kallade rejekten, vilket är den mängd som samlats in för materialåtervinning men som inte kunnat materialåtervinnas. En hög procentsats är önskvärt, då det tyder på god materialåtervinning i kommunen.

Hur har indikatorn utvecklat sig?

Andelen insamlat hushållsavfall som går till materialåtervinning nådde sin högsta nivå någonsin under 2020. Kommunens senaste mätning var året 2020 då 40% av hushållsavfallet samlades in var för materialåtervinning. Detta är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes. Innan 2020 var den högsta uppmätta noteringen år 2018 med 26%. En tydlig förbättring kan därför identifieras. Detta beror troligtvis på utvecklingen av den fastighetsnära insamlingen, där matinsamlingen har ökat.

Den kommun med högst andel insamlat hushållsavfall som går till materialåtervinning var Sjöbo med 65% och lägst hade Timrå kommun med 21%.

Kommunen placerar sig därför i mitten av alla rikets kommuner under 2020. Kommunen har också strax över genomsnittet i länet, som är 39%.

Sidan uppdaterades senast: