Nedskräpning

Nedskräpning av våra samhällen och naturområden är ett problem som finns över större delen av vår planet. I Gislaveds kommun ser det likadant ut som i de flesta kommuner i Sverige, fimpar, tuggummin, snusprillor och kringblåsande förpackningar på marken i samhällen och tätorter.

Utmed våra vägar ligger i diken och kringområden mängder av engångsartiklar från snabbbmatsällen och diverse annat.

I skogsområden utmed skogsbilvägar kan man ofta hitta dumpade sopor som mindre nogräknade individer slängt istället för att lämna dem på återvinningscentralerna.

Kampen mot nedskräpning

Varje vår deltar Gislaveds kommun i Håll Sverige Rents aktion mot nedskräpning. Då bjuds skolor och föreningar in att delta genom att plocka skräp som finns i det närområde man har sin verksamhet i - både för att göra sin närmiljö lite finare och för att visa att nedskräpning inte är okej. 2019 deltog 29 skolor och förskolor i vår kommun med totalt 2000 barn och 300 vuxna hjältar i kampen mot nedskräpning.

Vad kan du bidra med?

Först och främst gäller det att inte skräpa ner själv. I stället för att kasta på marken kan du ta med allt som ska slängas till närmsta papperskorg eller ta med det hem och sortera i rätt fack i ditt sopkärl.

Du kan givetvis bidra genom att plocka upp skräp du hittar och lägga på rätt ställe, papperskorg eller sopkärl.

Om du hittar större nedskräpningar eller dumpade sopor i naturen så kan du anmäla detta till Gislaveds kommun. Du kan använda den app som finns att ladda ner på Håll Sverige Rents hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller anmäla till kommunens kontaktcenter.

Var med du också i kampen mot skräpet!

Vad säger lagen?

I första hand är det individen som ansvarar för att inte skräpa ner. All nedskräpning i Sverige är förbjuden. Förbudet gäller på platser där allmänheten har tillträde till eller insyn till, och det riktar sig till alla – även markägare.

Förbudet mot nedskräpning

15 kapitlet, paragraf 26 miljöbalken
"Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till."

Med skräp menas både mindre föremål som glas, papper, engångsgrillar och fimpar såväl som större föremål som exempelvis byggavfall, möbler, bilar och hemelektronik.

Den som med flit eller av oaktsamhet skräpar ner på en plats där allmänheten har tillträde till kan dömas för nedskräpningen, och straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Den här typen av nedskräpning kallar regeringen ”nedskräpning av normalgraden”, och det handlar om nedskräpning av större föremål eller i stor omfattning.

29 kapitlet, paragraf 7 miljöbalken
"Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år."

Förbudet mot nedskräpning är en av de regler som självklart måste följas när man utnyttjar allemansrätten. Allemansrätten finns reglerad i 2 kap. 18 § regeringsformen där det står att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” och i 7 kap. 1 § miljöbalken står det ” var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”.

Nedskräpningsboten

När det gäller nedskräpning som är mindre allvarlig kan polisen bötfälla på plats, så kallad nedskräpningsförseelse. Boten är på 800 kronor. Enligt Riksåklagarens föreskrifter är handlar det om då någon skräpat ned med små mängder skräp, till exempel snabbmatsförpackningar, glas- och plastflaskor, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar.

29 kapitlet, paragraf 7a miljöbalken
"Den som begår en gärning som avses i 7 § döms för nedskräpningsförseelse till penningböter, om nedskräpningen är att anse som mindre allvarlig."

Sidan uppdaterades senast: 2019-08-16