Djur

Länsstyrelsen har ansvaret att kontrollera att djur sköts på ett bra sätt. De kontrollerar också att djurstallar uppfyller kraven på en god djurmiljö, samt den så kallade primärproduktionen (till exempel odling och skörd av frukt och grönsaker, spannmål och grovfoder, uppfödning av djur och mjölkning). Länsstyrelsen ger dessutom tillstånd för olika verksamheter med djur exempelvis hunddagis och ridskolor.

Bygg - och miljönämnden Gislaved - Tranemo har dock tillsyn över de lantbruksföretag som finns i kommunerna, små som stora. Ett lantbruksföretag med mellan 100 och 400 djurenheter klassas som en C-verksamhet. För att driva eller ändra en sådan verksamhet krävs att en anmälan lämnas in till bygg- och miljöförvaltningen.  Här kan du läsa mer om lantbruksföretag.

Har du frågor eller klagomål på till exempel gödselhantering eller om du hittat döda lantbruksdjur i naturen är det bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun du ska kontakta. Du kan göra en anmälan anonymt om du vill men kommunen kan då ha svårt att driva frågan vidare eftersom det inte finns några kontaktuppgifter till dig.

Bor du i ett område som är detaljplanelagt och vill ha djur som inte räknas som sällskapsdjur måste du söka tillstånd hos bygg- och miljönämnden Gislaved - Tranemo. Det finns ingen gräns i antal djur, utan ansökan ska göras även för till exempel endast en höna. Tupp är svårt att få tillstånd för i och med att de är mer högljudda.

Följande djur omfattas av tillståndskravet:

• Nötkreatur, häst, get, får och svin
• Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur
• Orm, det krävs tillstånd för både giftig och inte giftig orm.
  

Vill du ha något att dessa djurslag i tätbebyggt område måste du lämna in en ansökan till bygg- och miljöförvaltningen. Beskriv i ansökan så noggrant du kan vart djuren ska hållas, hur du planerar att ta hand om gödsel, förvara foder och osv. Innan tillstånd ges kommer bygg- och miljöförvaltningen ta kontakt med närboende för att de ska få möjlighet att lämna sina synpunkter. För handläggningen av dessa tillstånd tar bygg- och miljönämnden ut en avgift enligt taxa som fastställts av kommunfullmäktige.

Vilda djur kan vara till glädje för många människor men de kan också orsaka störningar och vålla skada. Många vänder sig till kommunen med problemen, men ansvaret för att hantera vilda djur som stör eller orsakar skada ligger hos fastighetsägaren- såväl kommunal som privat.

En orsak till att fåglar och andra vilda djur ofta finns inne i samhällen är tillgången på skyddade häckningsplatser och mat (matrester i sopor, papperskorgar e.t.c). En annan anledning är att människan själv har släppt ut djuren, till exempel när det gäller problemet med förvildade tamkaniner.

Är vilda djur en olägenhet?

Som enskild person kan du uppfatta fåglar och andra vilda djur som störande trots att problemet inte bedöms som en olägenhet för människors hälsa. Det kan också hända att människor upplever obehag när en stor mängd fåglar samlas på ett ställe eller är störande på annat sätt även om det inte heller bedöms som en olägenhet för människors hälsa.

Fastighetsägaren har ansvaret

Det är fastighetsägarens eller nyttjanderättshavarens ansvar att förebygga och undanröja olägenheter för människors hälsa. Det är bara om det är ”av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” som kommunen ska se till att åtgärder utförs. På en del fastigheter upplever de boende problem med störande fågelhäckning, exempelvis genom ljud och lukt. Det är alltid fastighetsägarens ansvar att åtgärda och förebygga problem, företag som arbetar med skadedjursbekämpning kan ge hjälp och råd. Eventuella klagomål ska anmälas direkt till fastighetsägaren, men om störningen är på allmän plats är det  kommunen du ska vända dig till med dina klagomål.

Om man upplever problem med exempelvis bobygge på tak eller fasad och fastighetsägaren inte tar sitt ansvar kan du ta kontakt med bygg- och miljöförvaltningen. Om det bedöms vara nödvändigt kan kommunen då ställa krav på fastighetsägaren att göra något åt problemet. 

När det gäller fåglar är det viktigt att fastighetsägaren gör förebyggande åtgärder innan häckningsperioden och den tid då fiskmåsar, kajor och duvor är fredade. Det är också betydligt svårare att göra något efter att de byggt sina bon.

Har du problem med vilda djur på din tomt är det bästa sättet att antingen hindra dem, stänga dem ute eller skrämma bort dem på olika sätt. Men djuren får inte komma till skada. Genom att undvika att odla växter djuren gillar och istället odla sådana som de inte tycker om kan problemen minska. I vissa fall kan även ultraljud, resonansljud eller olika skrämsel­anordningar skrämma bort till exempel grävlingar som gräver under byggnader. De förknippar då obehaget med platsen och ger sig av för att hitta ett lugnare ställe. Att stänga ute kaniner är mycket svårt, ett alternativ är att gräva ner stängsel runt odlingar. Det bör vara nedgrävt minst 50 cm. Ett annat är att välja växter som kaniner inte äter (gärna giftiga eller extremt taggiga) och att plocka upp fallfrukt från trädgården.

Förebyggande åtgärder, fastighetsägare

Genom att fastighetsägare gör förebyggande åtgärder kan man förhindra att fåglar och skadedjur uppehåller sig och häckar på byggnader och fastigheter. Genom att förhindra att bon byggs kommer fåglarna att självmant söka sig någon annanstans. Exempel på vad som kan göras är:

• Nät stänger djur ute från att vara på vissa platser.
• Piggar hindrar fåglar att sitta på t ex balkar och avsatser.
• Spänna vajraröver takutsprång, hängrännor och platta taksektioner. Genom att spänna linor korsvis över taket försvårar man för fåglarna att bygga bo. Linorna ska ligga ca 10 cm över takets yta.
• Roterande skyltar stör genom rörelser, reflexer och färger.
• Hålla rent runt avfallsstationer och komposter.
• Rovfågelsattrapper kan skrämma bort fåglar.
• Informera boende om att det är olämpligt att mata fåglar från balkonger eller i direkt anslutning tillfastigheten. Även om det är småfåglar som matas, så lockasmåsar, duvor och även råttor dit av tillgången på mat.
• Rensa tak och hängrännor från påbörjade bon. En översyn bör ske varje vecka eftersom fåglarna kan försöka bygga nya bon under häckningsperioden. OBS att fåglars bon inte får förstöras när arten är fredad, vilket regleras i jaktlagstiftningen.
• Samarbeta gärna med andra fastighetsägare i området för att få en större effekt och för att undvika att fåglarna bara flyttar över till grannfastigheten.

Förebyggande åtgärder, boende

Prata alltid med din fastighetsägare när du upplever problem. Blir det ingen förbättring kan du anmäla problemet till bygg- och miljöförvaltningen som registrerar klagomålet och ser till att fastighetsägaren får information om möjliga åtgärder inför nästa häckningssäsong. Eftersom fåglar och vilda djur söker sig till människor och bebyggda områden på grund av tillgången på mat och det skydd mot rovdjur som den ger, kan alla hjälpas åt med att minska problemen. Några exempel på vad du kan göra är:

• Använda papperskorgar på allmänna platser.
• Se till att sopor slängs i täta kärl.
• Stänga locken på soptunnor och komposter.
  
• Var försiktig med att mata fåglar med matrester eftersom det kan dra till sig råttor, möss och andra oönskade djur.
  
• Hålla rent under fågelbord och andra platser där djur matas.
  
• Hålla balkonger och uteplatser fria så att fåglar inte kan bygga bo där, och sätta upp nät vid behov.
• Rensa hängrännor.
• Sätt upp ”avståndshållare”, till exempel pianotråd eller tunna nylonlinor, det hindrar fåglar att sätta sig på balkongräcket. Placera tråden cirka två centimeter ovanför den kant där fåglarna brukar sitta. Sätt sedan upp en till tråd cirka två centimeter ovanför den första tråden.

Det är trevligt med sällskapsdjur, men som djurägare har du också vissa skyldigheter. Gislaveds kommun har tagit fram lokala ordningsföreskrifter om vilka regler som husdjursägare har att förhålla sig till. Bland annat ska husdjur hållas kopplade på lekplatser och offentliga badplatser och föroreningar efter husdjur ska plockas upp på bland annat gångbanor, torg och lekplatser. Hundägare ska ha tillsyn över sin hund så att den inte orsakar skada, obehag eller stör närboende.

Kattägare har också ett ansvar, både för att katten mår bra och för att den inte stör omgivningen. Håll därför din katt under tillräcklig uppsyn, då skyddar du katten mot sjukdomar och andra skador samtidigt som du undviker klagomål från grannar.

Har du klagomål som gäller att någon bryter mot de lokala ordningsföreskrifterna är det Polismyndigheten du ska vända dig till, telefon 114 14.

Hundar

Störs du av skällande hundar i ditt närområde ska du först och främst kontakta ägaren till hunden för att försöka komma fram till en lösning. Hundägaren kanske inte är medveten om att skällandet upplevs som ett problem. I andra hand ska du kontakta din hyresvärd/fastighetsägare eller bostadsrättsförening. Om problemen fortsätter kan du kontakta bygg- och miljöförvaltningen.

Djur som hålls i fångenskap ska skötas på sådant sätt att de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Det innebär att:

• Hundar som skäller eller ylar bör avbrytas snabbt. Störningen får inte bli ihållande.
• Mellan klockan 06:00 – 22:00 bör hundarna inte lämnas utan tillsyn under längre perioder i trädgården.
• Mellan klockan 22:00 – 06:00 bör hundarna inte vara ute i trädgården med undantag för kortvarig övervakad rastning.

Misstänker du att djur far illa är det till Länsstyrelsen i Jönköpings län du ska vända dig, de har tillsyn över djurskyddslagen.

Katter

Det har i domstol slagits fast att katter har rätt att röra sig fritt över andra tomter än sin ägares. Det är ingen olägenhet för människors hälsa om en eller flera katter utträttar sina behov på din tomt eller ligger på dina utemöbler. Detsamma gäller om du har en dörr öppen och katten kommer in i din bostad. I vissa fall kan dock katter vara en olägenhet som måste tas om hand, till exempel om det handlar om ett stort antal katter inom ett begränsat område.

Ansvaret ligger på dig att hålla katten borta och förhindra att den kan komma in på din uteplats. Men detta ansvar ger dig ingen rätt att skada katten! Ägaren ska i sin tur ha sin katt under uppsikt så att den inte stör andra.

Om du är kattägare, tänk på att:

• En lösspringande katt inom tätbebyggt område kan upplevas som störande av dina grannar. Kanske du kan hålla katten inomhus?
• För att undvika att din katt av misstag bedöms som förvildad och avlivas är det bra om du har ett halsband på den, gärna med en bjällra för att varna fåglar.
• Om katten rastas utomhus bör den hållas under uppsikt, den bör inte heller rastas på lekplatser och i sandlådor. De flesta katter kan tränas att gå i sele.
• Många problem undviks om du låter kastrera eller sterilisera din katt - hanar blir lugnare och mer tillgivna och honor får inga oönskade kattungar. Hos hanar minskar även behovet att markera revir.

Bortsprungna katter​

Skulle din katt springa bort eller om du hittar en herrelös katt bör du kontakta Polismyndigheten på telefon 114 14. De har ett ansvar för upphittade djur, enligt lagen om hittegods.

Förvildade katter

Enligt lagen om tillsyn över hundar och katter får en katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad skjutas av jakträttsinnehavare. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av Polismyndigheten för att avlossa skott.

Om du upptäcker djur som vanvårdas och far illa ska du göra en anmälan till enheten för veterinär- och djurskydd påLänsstyrelsen i Jönköpings län. Är situationen mer akut och Länsstyrelsen inte går att nå ska du ringa Polismyndigheten på telefon 114 14.

Har du problem med till exempel en aggressiv hund är det Polismyndigheten du ska kontakta, telefon 114 14.

Begrava en häst

När man förlorar sin häst är det vanligt att man vill begrava den hemma på gården. Det krävs inte längre tillstånd från länsstyrelsen för att begrava sin döda häst på gården, men du måste följa kommunens anvisningar för att inte sprida smittsamma sjukdomar.

Bygg- och miljöförvaltningen ska godkänna platsen innan du begraver din häst - ta därför kontakt med förvaltningen när hästen avlidit. Gravplatsen måste vara lämplig med hänseende till vattentäckter, sjöar, andra vattendrag och bostäder. Avståndet till närmsta vattentäckt, sjö eller annat vattendrag ska vara minst 100 meter. Det är också viktigt att avståndet från hästen till högsta grundvattenytan eller berg är minst 1 meter och att kroppen täcks med ca 1,5-2 meter jordmassa. För att förhindra att rovdjur gräver upp kroppen kan du lägga på ett lager med kalk på jorden eller markera platsen med lite större stenar. 

Bygg- och miljöförvaltningen tar inte ut någon avgift för handläggningen när du vill begrava din häst hemma på gården.

Andra alternativ för omhändertagande av hästkroppar

Hämtning av kroppen - sker genom Svensk Lantbrukstjänst.

Kremering - kroppen bränns till aska på ett speciellt krematorium avsett för djur. Ibland kan det finnas en möjlighet att få tillbaka delar av askan. Ofta sker detta mot en avgift.

Slakt – om din häst är frisk och inte är behandlad med läkemedel som förhindrar att den kan bli livsmedel kan slakt på slakteri vara ett alternativ. Om hästen godkänns för att bli livsmedel får du betalt för köttet. Ifall den inte blir godkänd får du istället betala för destruktion.

Begrava ett sällskapsdjur

Du får gräva ner döda sällskapsdjur på din tomt om du följer kommunens anvisningar. Detta gäller även minigris och dvärgget eftersom de räknas som sällskapsdjur. Större sällskapsdjur bör begravas på särskilda begravningsplatser för djur eller tas till krematorium, men de flesta smådjur som till exempel kaniner kan du begrava på villatomten.

När du begraver sällskapsdjur måste du tänka på att du har tillräckligt stort avstånd till granntomter, dricksvattentäkter, vattendrag och grundvatten. Du måste också begrava djuret tillräckligt djupt så att inte andra djur kan gräva upp det igen. För att förhindra spridning av smitta bör djuret vara friskt - vid misstanke om allvarliga smittsamma sjukdomar finns skyldighet för djurägaren att ta kontakt med veterinär för en eventuell utredning.

Kremering av sällskapsdjur utförs av Flattinge Smådjurskremering AB som ligger mellan Värnamo och Ljungby.

Jordbruksverket har mer information om hantering av döda djur och slaktbiprodukter. Där finns också information om vilka företag som kan ta hand om döda djurkroppar eller var dessa kan lämnas.

Vilka djur som räknas som skadedjur beror oftast på i vilken mängd och på vilken plats de uppträder. Fastighetsägare, förvaltare eller styrelsen i en bostadsrättsförening har huvudansvaret för att problem med skadedjur åtgärdas. Om du som fastighetsägare har skadedjur eller ohyra på din fastighet ska du kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera att du har en skadedjursförsäkring.

Håll helt och rent

Sätten att bekämpa skadedjur och ohyra kan vara flera. Men en metod är städning. Genom att hålla rent i bostadsutrymmen, lagerlokaler och liknande, finns ingen mat eller annat skräp som råttor och möss kan äta eller där olika insekter kan lägga sina ägg.

Bygg- och miljöförvaltningen kan agera om problem med skadedjur är sådana att de är en olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa menas en störning som enligt ”medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”.
När information om skadedjur kommer till bygg- och miljöförvaltningen görs en bedömning om problemet är en olägenhet. Är det så kan kommunen ställa krav på fastighetsägaren att utföra åtgärder, men bygg- och miljöförvaltningen utför inte åtgärderna.

För att hålla skadedjur borta, tänk på att:

• Städning är ett enkelt sätt att hålla skadedjur och ohyra borta. Håll rent så att insekter inte får chans att föröka sig.
• Reser du utomlands kan du titta igenom dina kläder noga när du packar upp så att du inte fått med dig ovälkomna gäster i bagaget.
• Du som köper direktimporterade matvaror bör vara uppmärksam på att inga insekter kommer med varorna.
• Råttor och möss äter det mesta, tänk på att inte låta något ätbart ligga kvar på marken.
• Soprummen bör vara täta och soptunnorna ska alltid vara hela, detsamma gäller för komposter.

Som fastighetsägare har du i de flesta fall jakträtt på din mark, men för att avlossa skott i detaljplanelagt område krävs tillstånd av Polismyndigheten. Bygg- och miljöförvaltningen söker regelbundet sådant tillstånd för ett antal skyttar. Dessa skyttar kan sedan anlitas av förvaltningen eller enskild fastighetsägare, såväl kommunal som privat.

Skyddsjakt

Skyddsjakt regleras genom jaktlagstiftningen och ska endast bedrivas om det inte finns någon annan lämplig lösning på problemet. Att skjuta djur hjälper sällan på lång sikt, om det inte är enskilda individer som lärt sig ett visst beteende. I första hand ska därför förebyggande åtgärder göras. Det bästa är att stänga djuren ute eller skrämma bort dem på olika sätt och det är varje fastighetsägares eget ansvar att förebygga problem med vilt och skadedjur. När det gäller allmänna platser är det kommunen som har ansvaret. 

Kommunskyttar

Du som fastighetsägare kan anlita en kommunskytt mot betalning. Kommunskyttarna är inte anställda av kommunen. Deras arbete är ideellt och de har rätt att ta ut en ersättning för varje uppdrag de gör. Har du problem med djur på din fastighet, kontakta kommunens kontaktcenter för vidare hjälp och rådgivning. Vid varje uppdrag får skytten göra en bedömning av vad som kan göras med tanke på säkerhet och jakttider.

När det gäller kommunens skyldighet att vidta åtgärder för att bekämpa olika djur begränsas den till de fall när det inte kan anses rimligt att en enskild person ska stå för åtgärden. Det kan till exempel vara en invasion av råttor eller fåglar som berör en större del av samhället. De skador som orsakas av harar, kaniner, grävlingar, rådjur, fåglar, rävar och vildsvin räknas i allmänhet inte som olägenhet för människors hälsa och omfattas därför inte av miljöbalkens bestämmelser.

Utanför detaljplanelagt område är det i första hand den som har jakträtten som kan vidta åtgärder. Enligt jaktlagen är det oftast fastighetsägaren som har jakträtten.

Skadade djur

Om du kör på ett större djur är du skyldig att ringa till Polismyndigheten, 114 14, och rapportera olyckan. Du ska också markera platsen där djuret blev påkört.

Om du hittar en skadad fågel eller ett skadat vilt djur och bedömer att det inte är påkört eller på annat sätt skadat av människan, kan det i många fall vara bäst att lämna djuret och låta naturen ha sin gång.