Inomhusmiljö

En stor del av våra liv vistas vi inomhus och därför är det viktigt att miljön och luften inomhus är så bra som möjligt. Det finns regler för hur miljön i bostäder ska vara, till exempel att skadedjur måste bekämpas eller att en ventilationsfläkt inte får bullra hur mycket som helst. Det finns också gränser för hur dragig och kall en bostad får vara.

Många upplever ofta luften i bostaden som "torr". Studier har visat att upplevelsen av "torr" luft oftare beror på att luften är för varm eller innehåller mycket damm eller andra föroreningar. En sänkning av inomhustemperaturen med någon eller några grader kan räcka för att bli av med besvären.

Blir det för kallt eller för varmt i din bostad kan det bli en olägenhet för människors hälsa. Om du känner att det är så där du bor ska du i första hand kontakta din hyresvärd eller fastighetens ägare och i andra hand bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun.

Du som boende har också ett ansvar att sköta din bostad på ett ansvarsfullt sätt och se till att det inte blir olägenheter i din egen bostad eller för dina grannar.

Om störningarna kommer från en annan fastighet, till exempel en industri, fläktar eller trafik, kan du ta kontakt med den verksamheten eller vända dig till bygg- och miljöförvaltningen.

Fastighetsägares/Hyresvärds ansvar

Att vara fastighetsägare är ett stort ansvar. Samma ansvar gäller för alla former av fastighetsägare, såväl privata, kommunala som bostadsrättsföreningar.

En fastighetsägare ska sköta sin fastighet så att de boende inte får besvär av brister i byggnaden. Som fastighetsägare har du också en skyldighet att känna till och ha kunskap om de regler som gäller och du ska även ha ett egenkontrollprogram. Det finns många bestämmelser som rör byggnader och skötsel av fastigheter och det är viktigt att du känner till dem väl.

Genom att göra planerade systematiska kontroller förebygger man negativ påverkan på de boendes hälsa och på miljön. Egenkontroll kan beskrivas som fastighetsägarens eget kvalitetssystem. Det är också ett sätt att se till att verksamheten bedrivs enligt gällande lagkrav, men även att spara pengar genom tidiga åtgärder.

Exempel på områden att åtgärda och förebygga problem med

  • Legionella (varmvattentemperatur)
  • Radon
  • Temperatur och drag
  • Ventilation
  • Ohyra och skadedjur, även störande fåglar.
  • Buller
  • Fukt
  • Avfallshantering, även informera hyresgästerna om hur de ska hantera sitt avfall.
  • Rutin för hantering av felanmälan eller klagomål.

Bygg- och miljönämnden har tillsyn över dig som är fastighetsägare för att kontrollera att miljöbalken följs och att det finns en fungerande egenkontroll.

Hyresgästs ansvar

Du som hyresgäst har rätt att kräva en bra boendemiljö. Men du har också ett eget ansvar. Du som hyresgäst ska enligt lagstiftningen vårda din lägenhet väl under hyrestiden. Du är även skyldig att ersätta all skada på lägenheten som uppstår p.g.a. dig eller någon av dina gäster eller person som utför arbete åt dig i lägenheten.

Tips och goda råd för en bra boendemiljö 

  • Dålig luft kan ibland förekomma i lägenheter. Det kan bero på lukt som tränger in utifrån, att luftomsättningen i lägenheten är för låg eller så är orsaken något annat. Luften i en lägenhet ska regelbundet bytas ut. Vanligtvis har du en fläkt eller kåpa i ditt kök och ett ventilationsdon i ditt badrum som suger ut luft. Frisk luft kommer in genom så kallade tilluftsdon som ofta sitter över eller under dina fönster. Din hyresvärd måste se till att ventilerna eller donen fungerar, men du måste själv se till att de hålls öppna och rengörs ibland.
  • Fuktig luft ska sugas ut från ditt badrum, annars finns det risk att du kan få problem med fukt och mögel. Ventilen som suger ut luften ska vara öppen och rengjord. När du har duschat är det bra att torka av väggarna och golvet med en gummiskrapa. Blir det stopp i avloppet ska du meddela hyresvärden, om du inte rensar det själv.
  • Ohyra i lägenheten ska anmälas direkt till hyresvärden, eftersom skadedjur snabbt kan spridas. Kontakta även din hyresvärd om du har problem med fågelmatning eller om du ser råttor.
  • Avfall – det ska finnas en plats där du ska kunna ta hand om ditt avfall på ett bra sätt. Dessutom ska hyresvärden se till att du får tydlig information om hur avfallet ska sorteras och att det finns tillräckligt många avfallskärl.
  • Att sortera avfallet är ditt ansvar. Du ska även se till att det hamnar på rätt ställe, om du i ditt soprum inte har möjlighet att sortera alla olika typer av avfall kanske du behöver gå till en återvinningscentral eller återvinningsstation.
  • Ställ aldrig dina sopor på marken utanför dörren eftersom det drar till sig fåglar och råttor. Släng dem istället direkt i de kärl där de ska slängas. Det är också viktigt att alltid knyta igen soppåsen och stänga dörren till soprummet ordentligt. Och har sopkärlet ett lock ska det också hållas stängt.
  • Stör inte dina grannar genom att till exempel spela hög musik. Om du själv blir störd av högljudda grannar eller av annat buller i huset bör du alltid försöka prata med dem som orsakar störningen, det brukar vara den allra enklaste lösningen. Om det inte hjälper kan du kontakta hyresvärden eller bostadsrättsföreningen, de är skyldiga att undersöka om klagomålen stämmer och agera för att se till att ljudnivån sänks.

Fukt och mögel

Fukt och mögelskador

Mögel kan se ut på olika sätt och ha olika färger, men de växer alla ytligt och sprider sig effektivt med hjälp av luftburna sporer. Mögelsporer finns överallt, både utomhus och inomhus, och under rätt förhållanden kan de växa till. En förutsättning för att de ska kunna växa till är fukt och något material som möglet kan växa på till exempel trä, smuts eller damm.

Fuktproblem i byggnader kan påverka din hälsa. Det rör sig framförallt om symtom i luftvägarna som till exempel luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Men även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. Förutom mögeltillväxt kan fukt också göra att byggnadsmaterialet utsöndrar andra ämnen än det normalt gör, till exempel kloranisoler.

Saker du kan tänka på för att förebygga fukt- och mögelskador

  • Städa - rengör golvbrunnar, håll rent under badkaret och håll undan damm. Smuts fungerar som näring för möglet.
  • Använd duschdraperi samt torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
  • Vädra badrummet för att släppa ut fukten. Se till att frånluftsventilen i badrummet är öppen och väl rengjord.
  • Torka tvätt i välventilerade utrymmen.
  • Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
  • Kontakta hyresvärden innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.
  • Ventilera! Dålig ventilation bidrar starkt till att mögelsvampar kan växa till, därför bör bostadens ventilation alltid kontrolleras i samband med mögelproblem.
  • Undvik kondens – ställ inte möbler mot kalla ytterväggar, och täta fönster och ytterdörrar där det finns värmeläckage.

Misstänker du fukt eller mögel i din bostad?

Om du hyr bostad och upptäcker eller misstänker fukt eller mögelskada, tala om detta för din fastighetsägare omedelbart. Om fastighetsägaren inte undersöker förhållandena trots dina påtryckningar har du möjlighet att kontakta bygg- och miljöförvaltningen.

Om du har en bostadsrätt ska du kontakta styrelsen för din bostadsrättsförening när du misstänker en fuktskada i din bostad.
Småhusägare kan vända sig till konsulter med byggnadsteknisk kompetens eller så kallade skadeutredare för att få hjälp med undersökningar och förslag på åtgärder.

Legionella

Legionella är en bakterie som kan orsaka två typer av sjukdomar - allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka eller mildare febersjukdom som kallas pontiacfeber. Bakterien finns naturligt i jord och i sötvatten som sjöar och åar. Men de finns också i vårt dricksvatten, och är varmvattnet inte tillräckligt varmt och kallvattnet tillräckligt kallt så trivs bakterierna. Det är när bakterierna förökar sig som risken för smittspridning ökar, och det kan de göra när omsättningen i vattenledningarna är låg och temperaturen är mellan 20 och  45°C.

För att förhindra att bakterierna växter till och förökar sig är bra drift och underhåll av vattensystemet viktigt. Genom att ta bort reservoarer med stillastående vatten och rensa vattensystemet från blindledningar där temperaturen är gynnsam för tillväxt kan riskerna minskas.

Smittrisk

Legionellabakterien är mindre farlig för friska personer. Personer som i övrigt är friska kan drabbas, men det är äldre och personer med nedsatt immunförsvar som drabbas svårast. Risken är även större för rökare. Legionella smittar inte från person till person. Du blir inte heller smittad genom att dricka vatten som innehåller bakterien. Legionella smittar genom att man andas in vattenånga (aerosoler) som innehåller legionellabakterier, till exempel i duschar och bubbelpooler eller från befruktnings- och bioreningsanläggningar.

Temperaturen är avgörande

Temperaturen bör vara lägst 60 °C i varmvattenberedare eller värmeväxlare och lägst 50 °C vid alla kranar och i eventuell cirkulationsledning. Det är även viktigt att utforma systemet så att kallvattnet inte värms upp av misstag. I kranen ska inte kallvattnets temperatur vara över 18 °C.

Eftersom legionellabakterien förökar sig relativt sakta kan du också ha ett system som värmer allt vatten till 65-70 °C en gång i veckan. Då dör de bakterier som finns i vattnet.

Fastighetsägaren är ansvarig

Det är i första hand fastighetsägaren som ansvarar för att vattensystemen är säkra. För att vara säker på att inte hyresgäster eller andra användare av vattnet blir sjuka bör en fastighetsägare ha rutiner för att:

  • kontrollera temperaturen
  • genomföra regelbunden spolning vid tappställe
  • spola tappställen i de delarna av en byggnad som har stått tomma under en längre tid
  • åtgärda konstaterade förhöjda nivåer av legionella. 

Skadedjur och ohyra

Om djur ska ses som ohyra eller skadedjur bestäms inte av vilken art de är utan i vilket antal de förekommer i kombination med platsen de finns på. Skadedjur och ohyra kan skapa problem för de boende i en fastighet genom att angripa livsmedel, textilier eller träslag.

Fastighetsägare, förvaltare eller bostadsrättsföreningars styrelser har ansvaret för att åtgärda problem med skadedjur enligt miljöbalken och jordabalken. I jordabalken finns bland annat regler om ansvarsfördelning mellan hyresvärd och hyresgäst - en hyresvärd är skyldig att utföra åtgärder för att utrota ohyra och skadedjur i en lägenhet. Denna skyldighet gäller även om hyresgästen är den som är orsaken till att ohyran finns där.

Om problem med skadedjur är sådana att de är ”av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” är kommunen skyldig att agera. Det innebär att när det finns risk för sjukdomar eller epidemier som inte kan knytas till särskilda fastigheter eller lokaler ska kommunen gå in och utföra de åtgärder som krävs. Men i de flesta fall är det fastighetsägaren som bygg- och miljönämnden riktar krav om åtgärder mot, om skadedjuren bedöms innebära en olägenhet för människors hälsa.

Tips och goda råd

  • Städning är ett enkelt sätt att hålla skadedjur och ohyra borta. Håll rent så att insekter inte får chans att föröka sig. Genom att hålla rent i bostadsutrymmen, lagerlokaler och dylikt försvinner mat- och äggläggningsplatser för många insekter.
  • Reser du utomlands är det bra att titta igenom kläderna noga när du kommer hem igen så att du inte fått med dig ovälkomna gäster i bagaget.
  • Du som köper direktimporterade matvaror bör vara uppmärksam på att inga insekter kommer med varorna.
  • Råttor och möss äter det mesta, tänk på att inte låta något ätbart ligga kvar på marken.
  • Soprummen bör vara täta och soptunnorna och komposter ska alltid vara hela och ha ett lock som går att stänga.
  • Om du som fastighetsägare har skadedjur eller ohyra i din fastighet ska du kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera att du har en skadedjursförsäkring.

Sanering med bekämpningsmedel

Sanering med bekämpningsmedel måste göras av ett saneringsföretag, och bekämpningsmedlen ska vara godkända av Kemikalieinspektionen. Den största anledningen till denna begränsning är att bekämpningsmedel kan vara en stor fara för människors hälsa och miljön, dessutom kan rovdjur förgiftas när de äter förgiftade råttor och möss.

Temperatur, drag och torr luft

För att inomhusmiljön ska vara behaglig bör lufttemperaturen ligga mellan 20 ˚C och 24 ˚C, med undantag för sommartid. Golvtemperaturen bör ligga kring    18 ˚C, och är den under 16 ˚C kan det räknas som olägenhet. En mätning av temperaturen inomhus ska alltid göras med en lufttermometer för att få ett rättvist värde. Kontakta din hyresvärd om du upplever problem med temperaturen i din bostad.

För att värmesystemet ska kunna fungera bra behöver ventilationen vara tillräcklig och elementen fria från möbler och gardiner. Om elementen blockeras hindras den varma luften från att cirkulera i din lägenhet och du kan uppleva att det blir kallt eller dragigt.

Temperatur - Har du problem med låga temperaturer eller drag i din bostad ska du i första hand kontakta din fastighetsägare. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att de krav och riktvärden som finns uppfylls. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning av eventuella problem kan du vända dig till Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun.

Drag - Drag är en vanlig orsak till obehag och kan upplevas som att det är "kallt" i bostaden även om lufttemperaturen är bra. Drag kan bero på otätheter eller ventilationsproblem. Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 meter per sekund under vinterhalvåret. Drag kan också uppstå när tilluftsventiler stängs. Då tränger luft istället in genom otätheter och springor i byggnaden.

Torr luft - Om inomhusluften känns torr beror det ofta på att den är för varm eftersom varm luft upplevs som torrare. Oftast räcker det att sänka temperaturen i lägenheten. En annan orsak kan vara att luften inte är ren, antingen finns det mycket damm i bostaden eller så är luften som kommer med ventilationen inte ren.

Ventilation

Anpassa ventilationen efter huset

Människan tillbringar en stor del av dygnet inomhus, därför är det viktigt att luften vi andas när vi är i våra bostäder, jobb eller skola är frisk och fri från olika typer av föroreningar. Genom att tillföra ren luft och föra bort den förorenade luften ventileras våra byggnader, vilket kan ske på olika sätt. I hus med dålig ventilation blir föroreningar som bildas kvar inomhus, dessutom kan då även luftfuktigheten bli hög. En bra ventilation som är anpassad till det som sker i huset är viktigt för att miljön inomhus ska bli bra och sund. De olika system som finns att byta ut luften genom är självdragsventilation, mekanisk frånluftsventilation och mekanisk till- och frånluftsventilation.

De föroreningar som samlas i inomhusluften kommer bland annat från

  • oss själva (till exempel koldioxid som vi andas ut)
  • ämnen från möbler, elektronisk utrustning och byggnadsmaterial (till exempel radon, mjukgörare, terpener och organiska lösningsmedel)
  • matos
  • rengöringsmedel
  • fukt från tvätt och bad

För att bli av med dessa föroreningar måste luften i bostäder och lokaler hela tiden bytas ut mot renare luft, luft som på ett kontrollerat sätt tas utifrån. När luften sugs in genom ventiler i sov- och vardagsrum och sugs ut i kök och badrum får man en bra cirkulation på luften.

Hur mycket luft behövs i en bostad?

Enligt råd från Folkhälsomyndigheten behöver luften i en lägenhet bytas ut på två timmar för att människor ska må bra. Man kan också säga att för varje person som bor i lägenheten behöver det komma in fyra liter frisk luft per sekund. Men för att luft ska komma in behöver också luft sugas ut.

En fläkt i badrummet får snabbare bort den fuktiga luften efter duschning. Den kan också förhindra fuktskador och att mögel växer till på till exempel tak och väggar. Om man lagar mat eller duschar mycket kan frånluftsflödet behöva ökas för att få bort all fukt.

Tecken på att ventilationen inte fungerar

  • Det bildas imma eller fukt på insidan av fönster.
  • Luft och lukt kommer in genom frånluftsventiler i badrum eller kök.
  • Ventilen suger inte tag i en bit toalettpapper som du håller upp mot ventilationsdonet.
  • Det tar mer än 30 minuter för imma att försvinna från spegeln eller fönstret i badrummet efter dusch.
  • Luften känns unken, dålig, fuktig eller torr.

Tips och goda råd

  • Håll friskluftsventiler rena och öppna så att luftbytet förbättras. Om det kommer in för lite luft i förhållande till vad som sugs ut blir undertrycket för kraftigt i bostaden, ytterdörr och fönster kan då vara svåra att öppna. Det ska vara undertryck i både småhus och lägenheter för att inte fukt ska tryckas ut i väggarna, dessutom sprider sig då inte matos och andra lukter till övriga delar av byggnaden.
  • Rengör ventiler i badrum och kök regelbundet. Ta loss dem och diska dem i ljummet vatten men ändra inte inställningen på dem. Se även till att frånluftsventilerna är öppna.
  • Rengör fettfilter i köksfläkten regelbundet.
  • Öppna inte köksfönstret när du lagar mat. Öppna istället fönster i ett rum intill och se till att den nya luften kan passera in genom köksdörren och ta matoset med sig ut genom köksventilen. Forcera köksfläkten (sätt den på det högsta) om det går.
  • Installera inte köksfläkt utan att tala med hyresvärden eftersom detta kan försämra grannarnas ventilation. Undantaget är kolfilterfläktar som inte påverkar husets gemensamma ventilationssystem.
  • Vädra är det enklaste sättet att byta inomhusluften. Öppna fönster och/eller balkongdörr mycket och under relativt kort tid med täta intervall. Om fönstren är öppna med en liten springa kyls möbler, golv och väggar ner och det kan bli för kallt i rummen.

En enkel kontroll av ventilationen är att hålla en bit toalettpapper framför utsuget (frånluftsdonet). Om pappret sugs fast har man en fungerande ventilation. OBS! släpp inte pappret.

Om du har problem med ventilationen

Det är fastighetsägaren som har ansvaret att åtgärda fel och brister i ventilationen. Bor du i bostadsrätt är det föreningens styrelse du ska prata med. Fastighetsägaren bör också informera hyresgästerna och bostadsrättsägarna om hur ventilationen fungerar och hur den ska skötas.
Den som äger byggnaden ska även se till att kontrollera ventilationen inom bestämda intervaller, så kallad Obligatorisk VentilationsKontrolllänk till annan webbplats (OVK).

Sidan uppdaterades senast: 2019-03-27