Alla 16 miljökvalitetsmål samlade i en bild

Illustratör: Tobias Flygar

Nationella miljömål

Riksdagen har tagit beslut om ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Generationsmålet säger att: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Miljökvalitetsmålen visar vad miljöarbetet ska leda till genom att ange vilken kvalitet miljön ska ha det angivna målåret. De 16 nationella miljömålen har översatts till regionala förhållanden och har i Jönköpings län blivit till 14 regionala mål, detta på grund av att vi varken har fjäll eller hav i länet.

För att vi ska klara av att uppnå miljökvalitetsmålen ska varje länsstyrelse ta fram åtgärdsprogram som bland annat kommunerna ska arbeta utifrån. I Jönköpings län har länsstyrelsen delat upp åtgärdsarbetet i fem områden:

Länsstyrelsen följer årligen upp hur arbetet med åtgärdsprogrammen går i länet.

Gislaveds kommun arbetar lokalt utifrån de åtgärdsprogram som tagits fram regionalt men ställer också upp egna mål inom miljöområdet. Det finns även en kommunranking inom länet som visar hur långt de olika kommunerna kommit i sitt arbete med åtgärderna.


Begränsad klimatpåverkan

Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren. Det är ökade halter av växthusgaser i atmosfären som bidrar till att medeltemperaturen på jorden ökar. Koldioxiden är den viktigaste växthusgasen eftersom det är den som vi släpper ut mest utav. Aktuell forskning visar att effekterna av de växthusgaser som redan har släppts ut innebär en ökning av medeltemperaturen på minst två grader.

Nationellt miljömål - Begränsad klimatpåverkan

"Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås."

Gislaveds kommuns mål

År 2050 ska all energi för uppvärmning och transporter inom Gislaveds kommun utgöras av 100 procent fossilbränslefri energi.

År 2020 ska utsläppen av koldioxid vara högst 2,5 ton per person i Gislaveds kommun.

Når vi målet?

Växthusgasutsläppen inom kommunen har sedan 1990 minskat med 12 procent. Detta är dock en långt ifrån tillräcklig minskning för att vi ska klara av att nå det nationella målet. Transporterna är den sektor i kommunen som står för den största mängden utsläpp av växthusgaser och är därmed även det största hindret för att vi ska nå målen. Kommunens invånare kör väldigt mycket bil. Både körsträckan och bränsleförbrukningen för kommunen ligger över genomsnittet för länet och för riket. Kommunen ligger på samma nivå som flera kommuner i Norrland.

Uppvärmning med olja har haft en nedåtgående trend sedan 2002, vilket till stor del beror på en ökad användning av olika typer av förnyelsebar uppvärmning av villor och flerbostadshus.

Vad krävs för att nå målet?

En förutsättning för att nå det nationella målet är framför allt en högre ambitionsnivå över lag samt att det genomförs kraftfulla internationella åtaganden. För att minska utsläppen av växthusgaser behövs satsningar bland annat inom bostadssektorn vad gäller energiförbrukningen, en förändrad konsumtion av varor och tjänster på individnivå samt en förändring inom transportsektorn.

För Gislaveds kommun är det framför allt satsningar inom transportsektorn som behövs. Vi behöver en energieffektivisering av de fordon som används samt en övergång till förnyelsebara bränslen. Men vi behöver även arbeta för att få ett mer transportsnålt samhälle samt en minskning av bilanvändningen.

Mer information om kommunens klimatarbete finns här

Frisk luft

Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt. De luftföroreningar som är skadligast är inandningsbara partiklar, ozon och vissa organiska kolväten. De lokala utsläppen kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved, men arbetsmaskiner så som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner bidrar också. Luftföroreningarna orsakar även materiella skador bland annat på byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla, ozonet orsakar dessutom skador på skogens träd och jordbrukets grödor.

Nationellt miljömål - Frisk luft

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

Når vi målet?

Luftkvaliteten i länet har förbättrats de senaste 20 åren. Förbättringen har dessvärre avstannat under de senaste åren. Vid hårt trafikerade gator i tätorterna är miljökvalitetsmålet särskilt svårt att nå. Under år 2011 genomfördes mätningar av luftkvalitet på fyra olika håll i länet. De flesta överskridningarna av luftföroreningarna som sker, sker på hårt trafikerade gator. Målet bedöms inte möjligt att nås med i dag beslutade styrmedel och åtgärder före 2020. Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna.

I Gislaveds kommun har det än så länge inte gjorts några faktiska mätningar. Däremot har vi fått våra första modellberäkningar av mängden partiklar (PM10), kvävedioxid ( NO2) och bensen inom Gislaveds tätort. Av dessa tre föroreningar är det enbart PM10 som ligger i närheten av gränsvärdet och det är längs med Anderstorpsvägen.

Vad krävs för att nå målet?

Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Andelen dieselbilar har ökat de senaste åren vilket bidrar till att chanserna att nå målet minskar. Detta på grund av att dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel. Arbetet med att minska transporterna samt att ställa om energiproduktionen till förnyelsebara alternativ pågår för fullt i kommunen. Utbyggnaden av fjärrvärmen är till exempel en del av detta arbete. En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga.

På Naturvårdsverkets webbplats finns detaljerad information om alla gränsvärdenlänk till annan webbplats

Bara naturlig försurning

Utsläpp i form av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk orsakar försurning. Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder och från internationell sjöfart. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket. Försurningen har negativa effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen gör att material vittrar snabbare och kan därför skada byggnader, statyer, rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, till exempel av dricksvatten från försurade brunnar.

Nationellt miljömål – Bara naturlig försurning

"De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar."

Når vi målet?

Både nationell och regionalt görs bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade idag. Försurning är fortfarande ett stort miljöproblem. Utvecklingen i miljön är positiv men det tar lång tid för naturen att återhämta sig.

Vad krävs för att nå målet?

Internationellt arbete för minskade transporter är viktigt både för att begränsa klimatpåverkan och minska försurningen. Det behövs internationella avtal som begränsar svavelutsläppen även för sjöfarten. Nationellt behövs i första hand styrmedel som minskar skogsbrukets försurande påverkan. Under de senaste åren har skogsbrukets inverkan på försurningen ökat eftersom uttaget av biomassa har ökat. För att motverka detta behöver mer aska återföras till skogsmarken.

För att förhindra att försurningen slår ut växt- och djurlivet i vattendrag och sjöar kalkas ett flertal av dem. Kalkning är en sorts konstgjord andning och livsuppehållande för många arter. För att målet ska nås på sikt måste det sura nedfallet minska.


Mer information om kommunens naturvårdsarbete finns härlänk till annan webbplats

Giftfri miljö

Det saknas mycket kunskap om vilka egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. Vissa kemiska ämnen har dock välkända negativa effekter på både vår hälsa och miljön. När kemiska produkter, varor och byggnader med mera tillverkas, används och skrotas, kommer de kemiska ämnena ut i miljön. Det är då risken finns att människorna utsätts för dem. Några procent av befolkningen har till exempel för höga halter av kadmium i njurarna. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. En miljon svenskar har besvär som hänger samman med kemiska ämnen i inomhusmiljön.

Nationella miljömålet - Giftfri miljö

"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

Når vi målet?

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Tillräckliga underlag saknas för att bedöma utvecklingen i miljön. Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har förbättrats genom skärpt lagstiftning inom EU och internationellt. Det är inte möjligt att ange någon tydlig utveckling av miljötillståndet. Halterna i miljön av vissa ämnen minskar, medan halterna för andra ämnen ökar. För flertalet ämnen saknas dessutom underlag för att bedöma om halter i människa och miljö har förändrats.

MIFO

Förorenade mark i kommunen kartläggs och riskklassas. Inventeringen och riskklassningen görs enligt MIFO, Metod för Inventering av Förorenade Områden. Riskklass 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljö, riskklass 2 innebär stor risk. I Gislaveds kommun finns 487 objekt registrerade varav 66 har riskklassats. I riskklass 1 finns fyra objekt och i riskklass 2 finns 30 objekt. I kommunen finns också cirka 30 avfallsdeponier som är inventerade sedan tidigare. Äldre avfallsdeponier är ett kommunalt ansvar och arbetet med riskklassningen har påbörjats.

TRI

Tri (trikloreten, tidigare trikloretylen) klorerat lösningsmedel har i huvudsak använts inom verkstadsindustrin för avfettning. Ämnet irriterar ögon och hud samt kan vara cancerframkallande. För vattenlevande organismer är tri skadligt och det kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Under året har förorening av tri i mark och dricksvatten i kommunen upptäckts på flera ställen. Orsaken kan härledas till den användning som förekommit i bygdens industriverksamheter. Att hantera dessa föroreningar är besvärligt eftersom spridning bland annat förekommer i berggrundens sprickbildningar.

PCB

PCB (polyklorerade bifenyler), är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet. PCB-föreningar är fettlösliga vilket innebär att de anrikas i kroppens fettvävnad. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer. År 1978 förbjöds all nyanvändning. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid. Byggnader som innehåller PCB behöver saneras, och PCB-haltiga fogmassor och byggvaror ska lämnas som farligt avfall. PCB betraktas idag som cancerframkallande.

Två fastigheter i kommunen har sanerats under året. Fem fastigheter har tidsbestämda krav på sanering och för ett 30-tal fastigheter har det inte inkommit tillräckligt underlag så att någon bedömning om PCB finns, har kunnat göras.

Vad krävs för att nå målet?

Under året har flera viktiga åtgärder, såväl nationella som internationella, vidtagits som bidrar till att skapa förutsättningar att på sikt nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Kemikalieinspektionen har under 2012 bland annat kunnat öka tillsynen av farliga ämnen i varor och arbetat för skärpta krav i EU:s kemikalielagstiftning för att begränsa förekomsten av farliga ämnen. Dessutom har myndigheten fört branschdialoger med näringslivet för att diskutera möjliga åtaganden om att minska riskerna med farliga ämnen i varor. Dialogerna har berört leksaker, textilier och kosmetika.

Även om lagstiftning och andra styrmedel på området generellt sett utvecklas positivt, behövs åtgärder på flera områden. Några av dessa punkter är: 

  • Metodik för att bedöma risker med framförallt hormonstörande ämnen, nanomaterial och kombinationseffekter av flera ämnen behöver utvecklas. Särskild hänsyn behöver tas till känsligheten hos foster, barn och ungdomar. 
  • Kontrollen av kemiska ämnen i varor är bristfällig och behöver utvecklas vidare i regelverken.
  • Företagens arbete med att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga ämnen behöver utvecklas vidare i hela varukedjan.

I Gislaveds kommun måste arbetet med att riskklassa och sanera förorenad mark samt byggnader som innehåller PCB, fortgå. Åtgärdsarbetet är tidsödande och resurskrävande. För saneringsobjekt där ansvariga verksamhetsutövare inte finns, saknas kommunalt tydligt ansvar och strategi för arbetet.

Skyddande ozonsikt

Nationellt miljömål - Skyddande ozonskikt

"Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."

Når vi målet?

Många nya studier tyder på att ozonskiktet är på väg att återhämtas, även om det ännu inte är helt säkerställt. De senaste mätningarna visar att ozonskiktet globalt idag är 3,5 procent tunnare än under perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs opåverkat. Ozonskiktet bedöms dock långsamt bli allt tjockare igen. Mycket tyder på att återväxten av ozonskiktet påbörjades under perioden 1997–2000. Fortfarande har det dock gått för kort tid, drygt tio år, för att med säkerhet säga att återhämtningen av ozonskiktet börjat.

Utsläppen fortsätter att minska för de flesta ozonnedbrytande ämnen, både globalt och nationellt. De nationella utsläppen har mer än halverats sedan år 2000, och jämfört med 1990 har utsläppen av CFC minskat med 90 procent. Idag består Sveriges utsläpp nästan uteslutande av läckage från produkter som innehåller CFC och fortfarande används eller tagits ur bruk. Även halterna i atmosfären av de långlivade ozonnedbrytande ämnena minskar. Undantag är halten lustgas och halten HCFC, som fortsätter att öka.

Vad krävs för att nå målet?

Utvecklingen i miljön är positiv. Många trender pekar åt rätt håll, men det finns ett antal faktorer som riskerar att förändra dagens positiva utveckling:

  • Den globala produktionen och användningen av HCFC leder till fortsatta utsläpp, och såväl CFC och HCFC som haloner fortsätter att läcka från uttjänta produkter.
  • Utsläppen och halterna i atmosfären av lustgas (N2O) ökar. Källorna är mestadels gödselhantering och djurhållning inom jordbruket. 
  • Den pågående klimatförändringen påverkar jordens atmosfär, bland annat har temperaturen i stratosfären sjunkit under senare år. Därmed finns en risk att det kan bildas ozonhål över Arktis, liknande det ozonhål som uppstått över Antarktis varje vårvinter sedan början av 1980-talet. De oväntade och kraftiga ozonminskningarna över Arktis våren 1997 och 2011 kan eventuellt visa på ett samband mellan ozonskiktet och den pågående klimatförändringen.

Det är främst internationellt som Sverige idag behöver verka för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Detta görs inom ramen för Montrealprotokollet. Montrealprotokollet är en internationell överenskommelse som begränsar användning och utsläpp av substanser som skadar ozonskiktet i stratosfären. De internationella åtgärderna inom Montrealprotokollet har sedan 1989 varit mycket framgångsrika. Ozonnedbrytande ämnen har kunnat förbjudas och begränsas. Även framöver kommer arbetet inom Montrealprotokollet att vara viktigt, bland annat för att fortsätta avvecklingen och för att kontrollera att inga nya ozonnedbrytande kemikalier kommer ut på marknaden.

I Jönköpings län behöver arbetet med att ta hand om ozonnedbrytande ämnen i rivningsavfall samt omhändertagande av gamla kyl- och frysanläggningar fortsätta.

 

 

Säker strålmiljö

I människans miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta, men också orsaka skada.

Nationellt miljömål - Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."

Når vi målet?

Miljökvalitetsmålet består av tre skilda delar. Bedömningen är en sammanvägning av en ganska positiv bild för radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält och av en mer problematisk bild för UV-strålning.

UV-strålning

Hur mycket ultraviolett strålning (UV) var och en utsätts för styrs i hög grad av vår livsstil och våra solvanor. Ökad exponering för UV‑strålning från solen och solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Både den totala UV‑dosen och allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. Antalet årliga hudcancerfall orsakade av UV-strålning fortsätter att öka. Det tillgängliga statistiska underlaget för samtliga hudcancertyper indikerar att trenden kommer att fortsätta. För att nå målet behöver denna trend brytas. Den UV-strålning människor exponeras för beror i första hand på beteende och därför bör det exempelvis skapas utemiljöer där barn skyddas från skadlig UV-strålning samtidigt som 18-årsgräns för solariesolande bör införas.

Kärnkraft

Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärntekniska verksamheter är mycket låga och stråldoserna till allmänheten och miljön bedöms därför vara försumbara. Inga dosgränser har överskridits vid de svenska kärnkraftverken under de senaste tio åren och det finns goda förutsättningar för att doserna såväl till anställda som till allmänheten kommer att minska ytterligare i framtiden.

Sjukvård

Sjukvården behöver utveckla sitt strålsäkerhetsarbete. De svenska sjukhusen lever inte upp till Strålsäkerhetsmyndighetens krav när det gäller strålsäkerhet. Röntgenundersökningar utförs ibland i onödan och strålbehandlingar kan leda till onödiga biverkningar eller strålskador.

Vad krävs för att nå målet?

För att nå hela miljökvalitetsmålet behöver planerade åtgärder genomföras för att minska exponeringen av UV-strålning samt beslut om ytterligare planerade styrmedel tas. Hur man vistas i solen handlar till stor del om beteendevanor. Det är därför av stor vikt att det satsas på informationskampanjer, särskilt med inriktning mot ungdomar.

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV‑strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). Där finns de ofta kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier.

Ingen övergödning

Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Andra källor till övergödning är ammoniak från jordbruket och fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin. Ämnena förs i sin tur med vattendragen till sjöar och hav. Problemen med övergödning är bland annat att växtligheten successivt förändras när kväve lagras upp i marken i skogar, ängs- och betesmarker. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan.

Nationellt miljömål - Ingen övergödning

"Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten."

Når vi målet?

Bedömningen är att målet nationellt inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Nationellt är miljötillståndet i hav, sjöar, vattendrag, grundvatten och landmiljöer i många fall fortfarande kraftigt påverkat av övergödande ämnen, men tillståndet i miljön går sakta åt rätt håll. Positiva förändringar av miljötillståndet har observerats, exempelvis i jordbrukslandskapet, vilket visar att åtgärder faktiskt ger resultat. För att minska utsläppen arbetar Länsstyrelsen med tillsyn och prövning av de kommunala avloppsreningsverken och kommunerna arbetar med att inventera enskilda avlopp.

Gislaveds kommun har i stort inte några direkta övergödningsproblem, dock har vi förhöjda halter av kvävenedfall. Det finns två områden i kommunen som uppvisar direkta övergödningseffekter. Det är Hestrasjön i Broaryd samt Lillån. För att minska övergödningen i Lillån drivs ett projekt vars syfte är att minska näringsläckagen ut i vattnet från avloppen och från lantbruken i området.

Vad krävs för att nå målet?

För att nå miljökvalitetsmålet krävs ökade insatser mot utsläppen och även insatser mot de övergödande ämnen som finns upplagrade i sediment i sjöar och hav. Merparten av det luftburna nedfallet av övergödande ämnen kommer från utlandet och från internationell sjöfart. Tre viktiga områden att jobba med för att komma till rätta med övergödningen är förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp, bättre kväverening i kommunala avloppsreningsverk och anpassningar inom jordbruket avseende spridning av gödsel, markbearbetning, gödsellagring med mera. Bra dränering och god markstruktur på åkrarna ger bra tillväxt på grödorna och därmed stort upptag av den gödsel som sprids. Havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningen är viktiga redskap för att driva igenom krav på ytterligare åtgärder för att nå målet. Att ta fram normer för olika belastningar, är ett viktigt styrmedel för att nå miljökvalitetsmålet. Utöver insatser på nationell nivå är det nödvändigt med internationellt samarbete för att gemensamt minska utsläppen till både luft och vatten.

Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag är viktiga för den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, utvinner dricksvatten och vattenkraft. I eller i närheten av vatten finns många fina och värdefulla kulturmiljöer, till exempel flottningslämningar och gamla kvarnar. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov.

Nationellt miljömål – Levande sjöar och vattendrag

"Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas."

Når vi målet?

Nationellt och regionalt görs bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade idag. Många av våra sjöar och vattendrag når ännu inte god ekologisk status. Det beror framförallt på fysiska förändringar i vattenmiljöerna, såsom dammar, kraftverk och utdikning. Vattenkraftverk är ofta vandringshinder för fiskar och ger en onaturlig vattenreglering som är skadlig för djur och växter. Inom skogsbruket leder oförsiktiga avverkningar till körskador och förstörda bäckar. I Jönköpings län har det under de senaste åren gjorts insatser som bedöms gynna miljötillståndet och utvecklingen bedöms därför som positiv.

Vad krävs för att nå målet?

Många befintliga vattenverksamheter, såsom vattenkraftverk, dammar och diken, är inte anpassade till dagens miljökrav. Förändrad lagstiftning och möjligheten att ompröva äldre vattenverksamheter och ställa större krav på verksamhetsutövare, även inom skogsbruket, är nödvändiga för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås.

Långsiktig finansiering är en förutsättning för att bevara och utveckla både natur- och kulturmiljövärden genom bland annat restaureringsåtgärder. Stora resurser skulle krävas för att åtgärda problemen i alla vatten. Kalkning behövs även fortsättningsvis för att ekosystemen ska kunna upprätthållas i många av våra vattensystem. Arbetet med att minska utsläppen av näringsämnen från jordbruket, reningsverk och industrin behöver fortsätta.

Kunskaperna om naturvärden kopplade till vattenmiljöer är ganska god men det behövs mer kunskap om olika ekosystemtjänster och om de vattenanknutna kulturmiljöerna.  

Grundvatten av god kvalité

Grundvattnet tjänar som dricksvatten för oss människor och påverkar miljön för växter och djur i ytvattnet. Grundvatten kan förorenas av bland annat bekämpningsmedel och vägsalt. I försurade områden kommer aluminium och tungmetaller ut i grundvattnet när ämnena löses ut från marken till följd av försurningen. Grusåsar och andra formationer i landskapet där det finns grundvatten måste skyddas från exploatering. För att skydda grundvattnet från föroreningar och exploatering kan så kallade skyddsområden inrättas.

Nationellt miljömål – Grundvatten av god kvalitet

"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."

Når vi målet?

I Jönköpings län bedöms målet vara nära att nås med de styrmedel som beslutas före år 2020. Generellt sett är kvaliteten och tillgången på grundvatten god med det finns problem med förorenat grundvatten på sina håll. Brist på underlag gör att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Vad krävs för att nå målet?

Vattenfrågorna uppmärksammas alltmer och fler åtgärder vidtas men informationen om grundvattnets betydelse behöver fortfarande utökas. Kunskapen om grundvattnets status behöver öka genom fler provtagningar och vi behöver veta mer om hur grundvattnet påverkar ytvattnet.

Det finns ett stort behov av att bilda nya och uppdatera befintliga vattenskyddsområden. Uttaget av naturgrus bör minska. Effektivare styrmedel behövs bland annat för att minska kväve- och bekämpningsmedelspåverkan och för att förbättra vattnet i enskilda brunnar. Förorenade områden behöver saneras.

Mer information om dricksvattenlänk till annan webbplats

Myllrande våtmarker

Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. 15 % av de hotade eller missgynnade arterna förekommer i denna naturtyp. Många av arterna hotas framför allt av förändringar i sina livsmiljöer. Sedan början av 1800-talet har mycket våtmark försvunnit genom torrläggning eller annan exploatering. Många olika typer av våtmarker behöver därför återställas och skötas utan att för den skull skada de arkeologiska lämningar som ofta finns i våtmarker.

Nationellt miljömål – Myllrande våtmarker

"Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."

Når vi målet?

Bedömningen på nationell och regional nivå är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade. I Jönköpings län ser man en negativ utveckling i miljön eftersom våtmarkerna påverkas negativt av igenväxning, utdikning och förändrade näringsförhållanden. Det finns ingen anledning att tro att läget eller utvecklingen i Gislaveds kommun skiljer sig från den i övriga landet.

Vad krävs för att nå målet?

Fler våtmarker behöver skötas genom bete eller slåtter eftersom utebliven hävd är ett problem för många arter som trivs på fuktiga och öppna våtmarker. Arbetet med att skydda våtmarkerna från exploatering måste skyndas på för att målet ska nås. Aktörer inom jord- och skogsbruk måste ta bättre hänsyn till våtmarkernas vid sin verksamhet. Det behövs en skärpning av reglerna för utdikning och ett enklare regelverk för restaurering av våtmarker.

Många bra styrmedel finns för att förbättra situationen men för att kunna nå målet behövs mer resurser. Arbetet med våtmarker kommer att påverkas av utformningen av EU:s nya landsbygdsprogram.

Mer information om kommunens naturvårdsarbete finns härlänk till annan webbplats

Information om naturreservaten i Gislaveds kommunlänk till annan webbplats

Levande skogar

Skogen har stora ekonomiska och miljömässiga värden. Många faktorer påverkar skogen, bland annat skogsbrukets metoder och hanteringen av värdefulla natur- och kulturvärden. Skogen påverkas också av klimatförändringar och luftföroreningar som kan försura marken eller fungera som gödselmedel. Vilda djurs betande på skogsträden är ett annat problem för både virkesproduktionen och den biologiska mångfalden i skogen.

Nationellt miljömål - Levande skogar

"Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas."

Når vi målet?

Bedömningen på nationell och regional nivå är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade. Det går inte att se någon tydlig trend för utvecklingen i miljön. Det finns ingen anledning att tro att läget och utvecklingen i Gislaveds kommun skiljer sig från den i övriga landet.

Vad krävs för att nå målet?

Befintliga resurser och styrmedel är otillräckliga för att vända utvecklingen. Skogbrukets miljöhänsyn måste bli bättre för att minska negativ påverkan på kulturlämningar, mark och vatten och mer skog behöver skyddas.

Skogsägarnas frivilliga insatser är mycket viktiga och behöver uppmuntras genom bland annat information, rådgivning och olika former av stöd. Bra skogsbruksplaner är ett viktigt underlag som kan leda till ett mer miljöanpassat skogsbruk.

Det behövs mer kunskap om hur skogens ekosystem svarar på olika åtgärder och om hur klimatförändringarna kommer att påverka skogen.

Ett rikt odlingslandskap

Odlingslandskapet innehåller en stor del av vår flora och fauna. Främst finns arterna i slåtter- och betesmarker men även i till exempel vägrenar och våtmarker. Många av dessa livsmiljöer har också ett kulturhistoriskt värde. Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är nämligen resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas dessa värden av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk.

Nationellt miljömål - Ett rikt odlingslandskap

"Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks."

Når vi målet?

Bedömningen på nationell och regional nivå är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade. I landet som helhet syns en negativ utveckling men det går inte att se en tydlig trend i Jönköpings län.

Vad krävs för att nå målet?

Fler insatser behövs för att bevara den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena som är knutna till jordbrukslandskapet. Information till markägare är en viktig åtgärd.

För att vi även framöver ska ha ett aktivt jordbruk behöver lönsamheten för lantbrukarna öka – bland annat för att underlätta generationsväxlingen i jordbruksföretagen. Hur jordbruksstöden utformas har en avgörande betydelse för om vi kommer att nå målet om ett rikt odlingslandskap.

God bebyggd miljö

Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt. Till exempel har det betydelse hur bostäder värms upp och hur mycket avfall som produceras, liksom hur kulturvärden tas om hand och hur nya bostadsområden planeras och byggs. Samtidigt påverkar boendemiljön människors hälsa på olika sätt. Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och yta ökat kraftigt. Tätorterna har expanderat i ytterområdena, och därmed har avstånden och behovet av transporter ökat. Många åtgärder görs för att förbättra och utveckla städer och andra boendemiljöer.

Nationellt miljömål - God bebyggd miljö

"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

Når vi målen?

De områden inom målet som är särskilt svåra att nå gäller kulturvärden i den bebyggda miljön, trafikbuller, inomhusmiljö och avfall. I och med att stora problem fortfarande återstår bedöms målet inte möjligt att nå. Ett mått på god boendemiljö är hur nära människor har till livsmedelsaffär. Detta avstånd har ökat på senare år, särskilt för glesbygdsbefolkning. Negativt är också att hushållsavfallet ser ut att ha ökat och att en mindre andel går till materialåtervinning.

Vad krävs för att nå målet?

Gislaveds kommun har inte samma problem som större städer. Vi har till exempel en mycket bättre luftkvalitet, närhet till grönområden och mindre bullerstörningar. Vi har istället andra problem så som långa avstånd och en kollektivtrafik som på sina platser inte är helt utbyggd.

För att nå målet måste vi bygga långsiktigt hållbart. Kommuninvånarna måste kunna röra sig och ta sig fram med andra färdmedel än bilen. Det är viktigt att vi följer kommunens översiktsplan och bevarar grönytor, samtidigt som de bostäder och fastigheter som byggs är energieffektiva och byggda av hållbara material.En utmaning är även att se till att natur och kulturmiljöer blir mer lättillgängliga.

Ett rikt djur- och växtliv

Biologisk mångfald är gener, arter och deras samverkan samt vad de gör till nytta för ekosystemen som att rena vatten och luft, binda jorden och pollinera våra grödor. Biologisk mångfald utgörs av den mosaik av naturtyper och livsmiljöer som finns i landskapet – odlad mark, vattendrag och sjöar, våtmarker, skogar och fjäll. Sverige har åtagit sig att både bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald.

Nationellt miljömål - Ett rikt växt- och djurliv

"Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."

Når vi målet?

På nationell och regional nivå görs bedömningen att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med de styrmedel som är beslutade eller planerade. Miljötillståndet utvecklas negativt. Bland annat minskar antalet häckande fåglar i odlingslandskapet medan antalet nyuppförda byggnader intill sjöar och vattendrag ökar.

Det saknas underlag för att kunna göra en bedömning av måluppfyllelsen på lokal nivå men det finns ingen anledning att tro att utvecklingen i Gislaveds kommun skiljer sig från den i övriga landet.

Vad krävs för att nå målet?

En stor insats krävs för att bevara den biologiska mångfalden och mycket arbete återstår innan målet kan nås. I detta ingår långsiktigt skydd och skötsel av värdefulla naturområden, åtgärdsprogram för hotade arter, kalkning, restaurering av livsmiljöer med mera. Stöd till markägare i form av ekonomiska bidrag och rådgivning är ett sätt att uppnå bättre naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruket. Lagstiftning är också ett viktigt instrument för att nå målet.

Mer kunskap krävs för att vi ska veta vilka åtgärder som måste genomföras och olika aktörer måste samverka och arbeta utifrån en helhetssyn på landskapet.

Sidan uppdaterades senast: 2019-07-16