Bild på 10 män och tre kvinnor (samtliga politiker) i kommunhuset i Gislaved.

Ny nämndsorganisation föreslås från 1 januari 2023

Förslag till kommunfullmäktige: En ändamålsenlig och effektivare politisk organisation som utgår från invånarnas behov.

Parlamentariska kommittén, som efter varje val ser över kommunens nämndorganisation, föreslår nu en större förändring. På sitt sammanträde den 12 december beslutar kommunfullmäktige om förslaget ska godkännas eller inte. Det börjar i så fall gälla den 1 januari 2023.

För att möta de kommande utmaningarna krävs en ändamålsenlig och effektivare politisk organisation. Den ska utgå från invånarens behov där nämnderna fokuserar på uppdraget kring välfärd och service. Vi tror att det är rätt väg att gå, det visar även den omvärldsanalys vi har gjort, säger Lars-Ove Bengtsson (C), parlamentariska kommitténs ordförande.

Ny politisk organisation för att möta utmaningarna

Utmaningarna för Sveriges kommuner är stora. Beräkningar visar att skatteintäkterna börjar minska under 2020 i takt med att konjunkturen planar ut. Samtidigt ökar antalet yngre och äldre invånare i betydligt snabbare takt än den delen som arbetar. Det gör att efterfrågan på välfärdstjänster ökar samtidigt som arbetskraften minskar. De kommande åren förväntas demografins utveckling (invånarnas fördelning, storlek och sammansättning) framförallt göra att behoven av grundskola och äldreomsorg ökar.

Parlamentariska kommitténs förslag innebär i korthet:

  • 6 nämnder istället för dagens 9 där tekniska nämnden, kulturnämnden samt fritids- och folkhälsonämnden bildar en gemensam nämnd och fastighet- och servicenämnden går in under kommunstyrelsen. Den nya avdelningen Arbete och utbildning som bildas 1 januari 2020 och då ligger under kommunstyrelsen placeras i stället under barn- och utbildningsnämnden.

  • Fler partier representerade i demokratiberedningen. Arbetet med samhällsutveckling och demokrati är en prioriterad fråga. Därför infördes demokratiberedningen den 1 januari 2019. Idag finns inte alla partier i kommunfullmäktige representerade där, förslaget innebär därför att demokratiberedningen ska utökas med 2 platser så att alla partier har någon representant.

  • Färre antal politiker i nämndorganisationen genom färre ersättare.

  • Färre ersättare gör att respektive person går på fler möten vilket gör varje ersättare mer delaktig och engagerad i nämndens arbete. Det ökar också helhetssynen och ger fokus på ”rätt” frågor i nämnden vilket är viktigt för samhällsutvecklingen och demokratin, säger Lars-Ove Bengtsson (C).

Hur påverkas organisationen för tjänstepersoner?

Förvaltningsorganisationen berörs inte av förslaget men kommunfullmäktige föreslås ge kommundirektören i uppdrag att ser över organisationen och ta fram ett förslag på ny organisation.

Kommer det här uppdraget tycker jag att det är positivt. Blir det en ny nämndorganisation tror jag att vi behöver anpassa tjänsteorganisationens arbete för att matcha den på ett bra sätt. Det ger oss även möjligheter att hitta förbättrings- och effektiviseringsmöjligheter i förvaltningarna. Jag ser stora möjligheter med att skapa en mer flexibel organisation som är bättre rustad inför framtida utmaningar, säger Erik Zaar, tf kommundirektör.

Vad är en nämnd och en förvaltning?

Kommunen består av en politisk del med kommunfullmäktige och olika nämnder samt en förvaltningsorganisation. Våra politiker, som väljs vid allmänna val, bestämmer huvuddragen för verksamheten och hur pengarna fördelas. Varje verksamhetsområde, förvaltning, har idag en nämnd. Det är sedan tjänstepersonerna, medarbetarna i förvaltningsorganisationen som verkställer politikernas beslut. Varje nämnd och dess förvaltning ansvarar för olika frågor. I kommunen finns det nu 9 nämnder: barn- och utbildningsförvaltningen, bygg- och miljönämnden Gislaved-Tranemo, fastighet- och servicenämnden, fritid- och folkhälsonämnden, kommunstyrelsen, kulturnämnden, räddningsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden.

Om parlamentariska kommittén

Inför varje ny mandatperiod genomförs en översyn av nämndorganisationen, arbetssätt och ersättningar till förtroendevalda. Inför mandatperioden 2019-2022 har kommunfullmäktige fattat beslut om att inrätta en parlamentarisk kommitté som tillträder redan första året i mandatperioden. I kommittén sitter 13 ledamöter och alla partier i kommunfullmäktige är representerade.

Ledamöter i parlamentariska kommitén:

Lars-Ove Bengtsson (C), Carina Johansson (C), Lennart Kastberg (KD), Charlotte Ström (KD), Hasse Johansson (S), Marie Johansson (S), Anton Sjödell (M), Björn Olsson (L), Sven Johansson (WeP), Peter Bruhn (MP), Sven-Erik Järnkvist (V), Glenn Hummel (SD), Erik Andersson (K) (på bilden högst upp ersätter Curt Vang K)

Sammanfattning av omvärldsanalys

Det förslag som parlamentariska kommittén lämnar till kommunfullmäktige grundar sig på den omvärldsanalys som tagits fram. I korthet säger den:

Kommunen har idag en traditionell nämndsorganisation (med undantag av demokratiberedningen) med ett stort antal nämnder och ett stort antal politiker i förhållande till kommunens storlek och antal invånare.

Trenderna hos de kommuner som under senare år genomfört översyner av sina nämnder är:

  • Antalet nämnder minskar i syfte att öka helhetssynen i kommunen.
  • Antalet förvaltningar minskar, ibland mer än antalet nämnder. Det är inte ovanligt att samla alla tjänstepersoner i en förvaltning oavsett antalet nämnder.
  • Förutsättningarna för de politiska uppdragen utvecklas, bland annat genom att fler politiker får ökad tid och utbildning för sitt uppdrag.

De kommuner som har kommunstyrelsen som enda nämnd har upplevt att kommunstyrelsens ordinarie roll enligt kommunallagen (leda/samordna och uppsiktsplikten) har prioriterats ned på grund av att ett stort antal andra ärenden och frågor behöver hanteras. Ofta behöver både kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens roll utvecklas. Man behöver gå tillbaka till grunderna – vad är syftet med dessa funktioner i den politiska organisationen och hur behöver vi då organisera oss och arbeta utifrån detta?

Det är viktigt att inte bara tänka politisk organisation utan att också tänka på de politiska partiernas roll och arbetssätt. Det är framförallt viktigt att den breda delaktigheten ska skapas genom de politiska partierna eftersom det är svårt att skapa detta genom hur man organiserar sig. Det finns en risk för att det blir en massa grupper som ska hanteras vilket sällan blir effektivt.

Det skapar bättre kvalitet och effektivitet med ett fåtal fullmäktigeberedningar än flera. Hellre en beredning med bredare deltagande. Fullmäktigeberedningarna ska inte ha någon koppling till ett specifikt verksamhetsområde utan ha medborgar-, demokrati- och samhällsperspektiv.

Det politiska ledarskapet är helt avgörande för om organisationen fungerar eller inte. Är det rätt personer som sitter på ledande roller så är förutsättningarna för en fungerande organisation betydligt bättre. Ledarskap och personliga relationer är mer avgörande än organisationen i sig.

Flera kommuner upplever att det finns en risk att översynen av den politiska organisationen sätter mer fokus på politikerna än på en effektiv organisation och demokrati utifrån ett medborgarperspektiv.

Flera kommuner har goda erfarenheter av att göra nämndernas uppdrag bredare/större då detta leder till ett ökat helhetsperspektiv och ökat fokus på ”rätt” frågor i nämnden.

Sidan uppdaterades senast: 2019-10-30