Litet rött gästgivaremärke

INNEHÅLL

Analys av socialnämnden

På uppdrag av kommunstyrelsen, i samråd med socialnämnden, har en extern konsult analyserat socialnämndens ekonomi och verksamhet. Analysen ska användas för att nämnden långsiktigt ska få rätt förutsättningar.

Under 2018-2020 har socialnämnden redovisat negativa resultat jämfört med budgeten. För att få ett opartiskt underlag som grund till förändringar har kommunstyrelsen, i samråd med socialnämnden, beställt en genomlysning av nämnden. Den externa konsulten EY har tittat på verksamheten med fokus på utveckling, utfall, uppföljning och prognossäkerhet.

- Analysen bekräftar de utvecklingsområden vi i kommunstyrelsen tillsammans med socialnämnden har konstaterat i våra pågående dialoger. Kommunstyrelsen har också haft dialog med övriga nämnder kring verksamhet och budget. De här båda delarna har gett oss bra underlag att jobba vidare med. I samarbete med socialnämnden ska vi gå igenom materialet, titta på vad det krävs för politiska beslut framöver och göra en långsiktig plan så att vi får en hållbar lösning, säger Carina Johansson (C), kommunstyrelsens ordförande.

EY har fått i uppdrag att genomföra en genomlysning av socialnämnden i förhållande till liknande kommuner. Inom ramen för uppdraget lämnas även förslag på åtgärder för att få en ekonomi i balans. De redovisar också områden där det är lämpligt att förändra och effektivisera för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomisk struktur samt förändringar som kan utveckla och förbättra prognosarbetet.

- Socialnämnden har de senaste åren fått mer pengar i sin budget. Verksamheten har till viss del ökade kostnader som det ser ut nu och analysen är ett steg på vägen för att hitta bra lösningar som håller i längden. Vi ska gå igenom den noggrant så att socialnämnden på sikt ska få en budget i balans, säger Anton Sjödell (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande.

Vad händer med analysen?

Analysen har presenterats för kommunstyrelsen och socialnämnden under fredagen och kommer att hanteras i kommunstyrelsen under november-december.

Kommunstyrelsens presidium, Carina Johansson (C), Anton Sjödell (M) och Marie Johansson (S) var överens om att beställa analysen och eniga även nu om att man inte har möjlighet att ta fram långsiktiga lösningar till den 18 november då kommunfullmäktige beslutar om budget för 2022. Planen görs inför 2023 och framåt och det budgetarbetet påbörjas i mars 2022.

- Det finns inga snabba lösningar för att vända det stora underskott som socialnämnden har. Vi kommer att se över om det finns lösningar för 2022, men framförallt tar vi inför 2023 och framåt ett gemensamt ansvar för att hitta åtgärder som blir bra på sikt, säger Marie Johansson (S), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.

Den inledande analysen visar att nämnden, tillsammans med förvaltningen, genomfört vissa förändringar som har minskat kostnaderna för verksamheten. Åtgärderna har inte räckt för en budget i balans.

- Analysen stämmer överens med min uppfattning om läget i socialnämnden, så det är inget som är nytt för mig. Sammanställningen ett väldigt bra underlag och jag ser fram emot att nämnden tillsammans med kommunstyrelsen kan titta på lösningar som håller framåt och kan skapa stabilitet för brukare och medarbetare, säger Inga-Maj Eleholt (C), socialnämndens ordförande.

Sammanfattning av analysen

Analysen visar att:

  • Budgetutvecklingen inte följer volymutvecklingen
  • Vissa beslut och avsaknaden av beslut medför (risk för) högre kostnader och potentiellt lägre kvalitet
  • Nettokostnadsavvikelsen (skillnaden mellan nettokostnad och referenskostnad för en kommun eller region) är generellt sett lägre än jämförbara kommuner.
  • Det finns tydliga utvecklingsområden kopplat till ekonomisk uppföljning och prognosarbete

Slutsatser och åtgärdsförslag från EY

Vi har i genomlysningen kunnat konstatera att nämnden redovisat underskott under perioden 2018-2021. Enligt vår mening har underskotten till viss del balanserats av statsbidrag. Underskotten hade med andra ord varit ännu högre om inte den statliga ersättningen utfallit.

Nämndens uppföljning visar att kommuninvånarnas behov ökar för i stort sett samtliga verksamheter. Nämndens volymer, såväl inflöde som utförande av insatser, har ökat inom samtliga verksamheter. Därtill ökar komplexiteten inom ärendena.

I jämförelse med liknande kommuner inom äldreomsorg framgår även att Gislaved har en lägre avgiftsintäkt än liknande kommuner. Det är vår uppfattning att verksamhetsområdet Individ- och familjeomsorg, IFO och funktionshinder inte kompenserats utifrån den ökade ärendemängden, ökad komplexitet i ärendena samt dyrare avtal för externa placeringar. Vidare är det vår uppfattning att verksamhetsområde ordinärt boende och hälso- och sjukvårdslagen, HSL inte kompenserats för de ökade volymerna i form av antal utförda timmar inom hemtjänsten. Gislaveds kommun har ett stort antal tomma platser inom vård- och omsorgboende. Vår uppfattning är att verksamheten inte kompenserats fullt ut för den överkapacitet nämnden beslutat om att bibehålla.

Kapaciteten av vård- och omsorgsboenden överstiger kommuninvånarnas behov. Det är vår uppfattning att nämndens resurser för vård-och omsorgsboende inte används på ett effektivt eller kvalitetsskapande sätt. Det är även vår uppfattning att nämnden inte följer kommunfullmäktiges riktlinje om att ekonomin är överordnad verksamheten. Nuvarande organisering av verksamheten i fler boenden än vad det finns behov av medför risker för fortsatt negativ påverkan av verksamhet och kvalitet för såväl brukare, medarbetare och ledning utöver påverkan på ekonomin.

Trots att nämnden vidtagit vissa åtgärder som syftar till att minska kostnaderna för verksamheten finns svårigheter att vända utvecklingen och driva igenom kostnadseffektiviserande åtgärder, framförallt inom vård- och omsorgsboenden. Det finns också en tendens att beslut inte förankras och kommuniceras tillräckligt till kommuninvånarna. Det hämmar möjligheterna att driva igenom beslut och åtgärdsförslag på ett effektivt sätt.

Arbetet med ekonomisk uppföljning och prognos är ett utvecklingsområde för förvaltning och nämnd. Arbetssätten är personberoende och inte tillräckligt standardiserade eller kvalitetssäkrade. Det saknas gemensamt, tillräckligt och dokumenterat stöd för prognosarbete och för den ekonomiska uppföljningen. De stora fluktuationerna i prognoserna är enligt vår uppfattning en orsak av bristande samsyn kring hur prognoser ska utarbetas, bristande kvalitetssäkring, omsättning på chefer, avsaknad av tillräckliga rutiner samt tillräckligt stöd. Vi noterar dock att flera enheters verksamhetsområden är svårprognostiserade.

Vi finner att det finns faktorer i organisationskulturen som hindrar eller påverkar arbetet med uppföljning och prognos. Kulturen har genererat rädsla eller obehag i arbetet med ekonomisk uppföljning och prognos. Det finns indikationer på att dessa upplevelser kan ha påverkat chefer att initialt fastställa en mer negativ prognos i syfte att undvika obehag under senare delen av året.

Sammanfattningsvis ser vi att budgetutvecklingen inte följer volymutvecklingen, vi ser att nettokostnadsavvikelsen inom individ- och familjeomsorgen är lägre än liknande kommuner. Därtill ser vi att nämndens beslut och avsaknad av beslut medför högre kostnader och potentiellt lägre kvalitet. Vi ser slutligen att det finns tydliga utvecklingsområden kopplat till ekonomisk uppföljning och prognosarbete.

EY föreslår att nämnden vidtar följande åtgärder:

  1. Fattar beslut om en minskning av antalet vård-och omsorgsboenden utifrån kommunens förändrade behov av platser. Syftet är att skapa förutsättningar för en organisation som möter kommuninvånares behov med kvalitet och rätt kompetens på varje boende.
  2. Omfördelar nämndens budget utifrån verksamheternas volymförändringar (exempelvis mellan vård- och omsorgsboende och ordinärt boende)
  3. Beslutar om en tydlig åtgärdsplan för budget i balans med beräkningar för respektive effektiviseringsåtgärd, prioritering samt tidplan. Åtgärdsplanen bör även innehålla en kommunikationsplan för respektive åtgärd. Arbetet med åtgärderna bör löpande följas upp.
  4. Utvecklar arbetet med ekonomisk uppföljning och ekonomiska prognoser genom att exempelvis:
    a. Fastställa och implementera arbetssätt för ekonomisk uppföljning och prognosarbetet (avseende både ekonomisk prognos och prognos av volymer)
    b. Utarbeta dokumenterat stöd
    c. Utbilda chefer och andra nyckelpersoner i frågor kring ekonomi, budget och prognos
    d. Tillse att chefer och andra nyckelpersoner får tillräckligt stöd i arbetet
    e. Tillse att uppföljningsrapporterna på alla organisatoriska nivåer är kvalitetssäkrade och tydliga
  5. Överväger att införa en funktion som ansvarar för direktupphandlingar av externa platser med kompetens inom området
  6. Fortsätter arbeta aktivt med översynen av kostorganisationen
  7. Överväger att genomlysa myndighetsutövningen i syfte att säkerställa att handläggningen är följsam till lagar och föreskrifter samt nämndens riktlinjer

I pdf-filen kan du ta del av analysen i sin helhet. Pdf, 1.3 MB.

Sidan uppdaterades senast: