Enskilt avlopp

Från och med 1 januari 2019 hanterar bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun även enskilda avlopp i Tranemo kommun via en samverkansnämnd, bygg- och miljönämnden Gislaved - Tranemo.

Gislaveds kommun strävar efter att ha en säker, klimatanpassad och hållbar va-försörjning som bidrar till bebyggelseutvecklingen i kommunen samt att bästa möjliga rening ska eftersträvas i både allmänna reningsverk och i enskilda avloppsanläggningar.

Enskilda avloppsanläggningar anläggs där det saknas kommunalt avloppsnät. I Sverige är det ungefär 10 % av hushållen som har enskilt avlopp. Många av avloppsanläggningarna är gamla och funkar inte längre som det var tänkt. Följden blir att orenat avloppsvatten riskerar att förorena grundvattnet samt närliggande sjöar och vattendrag. otalt beräknas de enskilda avloppsanordningarna stå för lika stora utsläpp av näringsämnet fosfor som alla kommunala reningsverk tillsammans. Tänk på att du inte bara renar avloppsvattnet för miljöns skull, du renar det också för att inte riskera att din vattentäkt blir förorenad.

Bygg- och miljöförvaltningen finns här för att hjälpa dig och ge råd om den befintliga avloppsanläggningen och vilka risker eventuella brister innebär. Vi kan även tipsa om förbättringar och ändringar som kan göras för att uppfylla kraven. Vi kan dock inte förespråka ett visst märke eller fabrikat på anläggning. Bygg- och miljöförvaltningen har även ansvar för kontrollen av avloppsanläggningar.

Gammal avloppsanläggning?

I Gislaveds kommun finns drygt 3200 enskilda avlopp med skiftande kvalitet och funktion. En enskild avloppsanläggning kan vara bristfällig av flera anledningar. Kanske motsvarar inte anläggningen dagens krav på reningsförmåga på grund av att tekniken är föråldrad eller för att anläggningen är för gammal och reningsgraden minskats.

Avlopp med en dåligt fungerande rening behöver åtgärdas för att minska övergödningen och risken för smittspridning. Vid inventering eller klagomål kan kommunen förbjuda utsläpp från avloppsanläggningar som inte klarar kraven. Se till att själv åtgärda ditt avlopp innan du får krav.

Checklista för att hjälpa dig ta reda på om ditt avlopp är grönt, gult eller röttPDF

Inventering enskilda avlopp

Gislaveds kommun inventerar kontinuerligt enskilda avlopp. Planen är att varje år gå igenom ett nytt område tills alla bristfälliga avlopp i kommunen åtgärdats.

Avlopp med en dåligt fungerande rening behöver åtgärdas för att minska övergödningen och risken för smittspridning. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att avloppsanläggningen fungerar och uppfyller dagens reningskrav. Se Gislaveds kommuns VA-policy PDFsamt VA-planPDF för ytterligare information om inventeringen av enskilda avlopp.

Vilka enskilda avlopp omfattas av tillsynen?

Tillsyn kommer ske på alla avlopp där tillståndet från bygg- och miljönämnden är 20 år eller äldre samt på fastigheter med avlopp där miljöenheten inte har några uppgifter om avloppets utformning och ålder. Tillsynen är förenad med en avgift enligt en av Gislaveds kommun fastställd taxa.

Hur går inventeringen till?

Du som fastighetsägare kommer att få ett brev och en enkät när det är dags för att inventera din avloppsanläggning. Innan miljöförvaltningen kommer till dig har du själv möjlighet att bedöma statusen på ditt avlopp med hjälp av Avloppsguidens checklista. PDFOm du kommer fram till att anläggningen inte lever upp till gällande krav kan du kryssa i det direkt i enkäten. Därmed slipper du inspektionen och inspektionsavgift.

Innan inventeringen börjar kommer du bjudas in till öppna informationsmöten. På dessa möten har du möjlighet att träffa miljöinspektörerna som håller i inventeringen, ställa frågor och få rådgivning.

Vad händer just nu?

För närvarande pågår en inventering som sker områdesvis i Gislaveds kommunöppnas i nytt fönster.

  • 2010-13 Inventering av ca 550 fastigheter i Lillåns tillrinningsområde.
  • 2014 Inventering av ca 400 fastigheter i sydöstra spetsen.
  • 2015 Inventering av ca 400 fastigheter i södra mittdelen.
  • 2017 Inventering av ca 500 fastigheter i sydvästra spetsen. Fegenområdet, Gryteryd Broaryd.
  • 2018 och framåt Inventering av övriga områden i turordning.

Vad händer när avloppet inte uppfyller kraven?

Om avloppet är bristfälligt får du ett beslut med förbud att släppa ut avloppsvatten från anläggningen. Beslutet innebär att du har två år på dig att åtgärda avloppet.

Skyddsnivåer för enskilt avlopp

I Gislaveds kommun tillämpas normal skyddsnivå på avlopp, förutom i närhet av speciellt skyddsvärda områden. Generellt råder en skyddszon på 100 m från ytvatten. Inom detta område krävs en rening motsvarande hög skyddsnivå.

Normal skyddsnivå

Reningskrav enligt normal skyddsnivå ställs i de fall det inte finns något vattendrag i den direkta närheten av anläggningen. Avloppsanläggningen ska klara 90 %-rening av organiskt material (BOD) och 70 %-rening av fosfor.

Hög skyddsnivå

Reningskrav enligt hög skyddsnivå ställs i de fall som avloppsvattnet exempelvis släpps ut direkt i eller i nära anslutning till ett vattendrag, inom vattenskyddsområde eller i närhet av badplats. Avloppsanläggningen ska då klara 90 %-rening av organiskt material (BOD), 90 %-rening av fosfor, 50 %-rening av kväve. Om avloppsvattnet släpps ut i närheten av en badplats krävs också att reningar har bra bakterieavdödning, vilket kan vara ett problem med vissa minireningsverk. Miljönämnden tittar framförallt på vilken funktion som ditt avlopp har. Det finns flera olika typer av reningsmetoder för att uppnå normal och hög skyddsnivå.

Exempel på anläggningar som passar för olika skyddsnivåer finns här: Jämför olika avloppssystemPDF.

Observera att enbart en slamavskiljare med efterföljande infiltration eller markbädd, inte uppfyller reningskraven för hög skyddsnivå. Om dessa ska uppfylla reningskraven för hög skyddsnivå krävs ett tillägg för att rena vattnet från fosfor.

För mer detaljerade anvisningar och krav hänvisas till Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17PDF). Det finns även information om olika avloppslösningar på Avloppsguidens hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skötsel enskilt avlopp

De flesta enskilda avlopp är uppbyggda i två steg, slamavskiljning och efterföljande rening. För slamavskiljning används normalt en trekammarbrunn, där slam och fasta partiklar avskiljs. Den efterföljande reningen utgörs vanligtvis av någon form av infiltration eller markbädd, men kan även ske i ett minireningsverk med biologisk eller kemisk rening. Det finns också komposttoaletter eller andra torra system som medger kretslopp av näringsämnen. Allt system mår bäst av regelbunden skötsel.

För att försäkra dig om att få den bästa reningseffekten i din avloppsanläggning, få så lång livslängd som möjligt, samt undvika driftstörningar och stopp är det viktigt att kontrollera den med jämna mellanrum. 

Regelbunden slamtömninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är den viktigaste skötselåtgärden - om slammet inte tas bort kan infiltationen eller markbädden slamma igen och förstöras. Men det finns flera andra skötselåtgärder som måste utföras för att hjälpa systemet att fungera så bra som möjligt. Bygg- och miljöförvaltningen har tagit fram en guide för hur du ska ta hand om ditt avlopp.PDF

Torrtoalett - alternativ till enskilt avlopp

Istället för vattentoalett kan du välja en torr lösning med latrinkompostering. Detta kan vara fördelaktigt på många sätt. En kretsloppsanpassad torrtoalett är ofta mycket billigare och har bättre återföring av näring än en enskild avloppsanläggning med vattentoalett. Du får ett utmärkt gödningsmedel till trädgården, lägre vattenförbrukning och avfallet behöver inte transporteras långa sträckor. Du kan också få dispens från årlig slamtömning.

Många torrtoaletter att välja mellan

Det finns ett stort utbud av torrtoalettlösningar, till exempel olika förmultningstoaletter och större så kallade multrum och enkla utedass med latrinkompostering. Vissa torrtoaletter kräver lite utrymme och är lätta att installera. Andra kräver stor plats. Vissa behöver inte tömmas på 40 år, andra kräver regelbunden tömning och efterkompostering.

Läs mer om torrtoaletter på avloppsguidens hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Observera att om du väljer en torr lösning för toalettavfallet behöver du någon form av enklare avloppsanläggning för bad- disk- och tvättvatten (BDT).

Kompostera latrin

Att kompostera latrin är inte svårt, men det krävs intresse och vissa kunskaper. Man får räkna med att det tar lite tid att sköta komposten, men vinsten är en näringsrik kompostmull. Det blir lättare att kompostera om man kompletterar sin toalett med en urinavskiljare. Urin leds då till urintank/behållare som regelbundet ska, om det är möjligt, tömmas och spridas på fastigheten. Det finns flera latrinkomposter att välja mellan på marknaden. Du kan också bygga en egen kompost. Volymen ska vara anpassad till mängden latrin/fekalier som produceras.

Utformning av komposten
Komposten ska vara skadedjurssäker, tät och stå på en hårdgjord yta. Den måste även vara ventilerad så att komposteringen ska fungera på ett bra sätt. Det är inte tillåtet att dränera av en latrinkompost eftersom det kan leda till spridning av smittämnen och näringsämnen. Om komposten är för blöt rekommenderas iblandning av strö (exempelvis träpellets).

Behållarna kan placeras på den egna fastigheten minst fem meter från närmaste tomtgräns. Behållaren ska placeras på betryggande avstånd från vattentäkt.

När komposten sätts igång placeras ett lager strö i botten för att suga upp överskottsvätska. Behållaren fylls därefter på med latrin/fekalier. I samband med påfyllning av komposten är det bra att röra i den så att luft kommer ned. Används komposterbara påsar ska dessa göras hål i med exempelvis en pinne när de lagts i komposten så att mikroorganismerna kommer in och komposteringen går snabbare. Då behållaren fyllts till ungefär 2/3 avbryts tillförseln av latrin. Latrin/fekalier ska nu komposteras i mellan sex månader och två år utan påfyllning för att smittämnen ska kunna brytas ned. Tiden för komposteringen beror på om du väljer en varmkompost eller en kallkompost. Under tiden tas den andra behållaren i bruk och det växelvisa användandet är därmed påbörjat.

Spridning av kompostjorden
Kompostjorden som bildas är mycket näringsrikt och kan användas som näringstillskott i trädgården. Om den ska användas för att gödsla grönsaker som äts råa rekommenderas två växtsäsonger mellan spridning och skörd. För blommor eller träd så kan det gå kortare tid mellan spridning och skörd. Vid spridning av komposterat latrin (fekalier och urin blandat) behöver du en spridningsyta på ca 50-60 m2/person. Vid spridning av komposterade fekalier behöver du en yta på 10 m2/person och år.

Vid problem med komposten
Alla kompostrelaterade problem går att lösa. En för blöt kompost kan torkas ut med hjälp av strö eller träpellets. Om komposten luktar mycket eller drar till sig flugor så ligger latrinet för ytligt och behöver täckas med strö. Om komposten blir grå i färgen eller drar till sig myror är den för torr och behöver vattnas. Om kompostprocessen avstannats beror det ofta på att det är för blött eller för torrt. Under vintern avstannar ofta processen för att sedan komma gång igen på våren.

Urinseparering

Syftet med en urinseparerande toalett är att ta tillvara den näringsrika urinen och återföra den till växtligheten. Rätt använt är urin ett utmärkt gödningsmedel och när urinen sprids på den egna fastigheten minimeras också transportbehovet. Urinet som avses här ska komma från den egna fastigeten och vara ren urin. Alltså ej inblandning av BDT-vatten eller annat.

Behållare för urin
För att växtligheten ska kunna ta upp näringen som urinen innehåller ska spridning av urin endast ske under perioden april till och med september. Urin som produceras under resten av året måste därför lagras till dess att man kan sprida den. Volymen på lagringsbehållaren ska minst vara dimensionerad så att den urin som produceras av hushållet under tiden oktober till och med mars kan rymmas. För att beräkna hur stor behållare som behövs för hushållet, kan man utgå från att en person producerar ca 1–1,5 liter urin per dygn.

Behållaren som används för lagring av urinen ska vara tät och utförd i ett åldersbeständigt material som tål högt pH. Om anläggningen ska utnyttjas under vintern är det viktigt att eventuella rörledningar och behållare placeras så att frysning undviks.

Spridning av urin
Urin från friska människor innehåller låga halter av mikroorganismer. Därför behövs inte någon behandling av källsorterad, ren urin. För säkerhets skull bör man ändå inte använda urin till gödning av sådant som ska förtäras rått (t.ex. sallad, bär och frukt). Urinen bör helst spridas vid regnväder eller dagar med låg luftfuktighet och inte kvällar med stillastående, fuktig luft då viss lukt tillfälligt kan uppstå under ogynnsamma förhållanden. Urin är väldigt näringsrik och bör därför blandas ut med vatten i förhållande 1:10.

För att minimera problem med lukt och kväveförluster ska urinen spridas så nära markytan som möjligt (ej med sprinkler eller dylikt) och snarast myllas eller vattnas ned i marken. En annan anledning till att vattna eller mylla ner urinen är att precis som med konstgödning riskerar urin att bränna växtligheten om den ligger i direkt kontakt med blad och rötter. Vid gödsling av livsmedel ska det gå minst 1 månad mellan spridning och skörd.

Ytan som urinen sprids på ska vara bevuxen och spridning får endast ske under vegetationsperioden, d.v.s. april till och med september. Arealbehovet för spridning av urin är minst 40-50 m²/person och år.

Ett skyddsavstånd på minst sex meter ska hållas till öppna vattendrag eller dricksvattentäkt. Urin får heller inte spridas inom vattenskyddsområde.

För att få ta hand om ditt eget toalettavfall behöver du göra en anmälan till miljöförvaltningen.

Sidan uppdaterades senast: 2019-05-08