Antalsuppfattning - Hur många pinnar är egentligen siffran 3?!
Jag kan matte!
Senast uppdaterad 20 mars 2026
Sedan läsåret 2023/2024 har Smålandsstenars förskoleområde haft ett tydligt fokus: att stärka både barnens och pedagogernas matematiska självförtroende. Arbetet började med en återkommande insikt: många pedagoger kände sig osäkra i sin ”matte-identitet”.
En matematikplan som lyfter både barn och pedagoger
Vi hörde ofta "Jag är inte så bra på matte", och när pedagogerna känner så sprider det sig till undervisningen – och i längden till barnens resultat när de börjar skolan, berättar Ann-Sofie Gren, rektor i området.
Det blev startskottet för ett omfattande utvecklingsarbete som pågått i snart ett och ett halvt år. Utvecklingsarbetet mynnade ut i en matematikplan där fokus ligger på att alla – både små och stora – ska få känna: -Jag kan matte!
Madeleine Nyman och Ann-Sofie Gren berättar gärna om arbetet med matematik i förskolan.
Planen togs fram tillsammans med pedagogerna, provades under hösten, och justerades utifrån deras erfarenheter. I dag beskriver personalen planen som ett konkret stöd:
Det är pedagogernas material – något som väcker styrka och gör att vi utvecklas tillsammans, säger Ann-Sofie.
Smålandsstenars förskoleområde består av fem förskolor med totalt elva avdelningar, omkring 40 medarbetare och 180 barn. Arbetet med matematik genomsyrar nu hela verksamheten.
Matte finns i allt – från påklädning till pärlplattor
En av de viktigaste upptäckterna i utvecklingsarbetet är att matematik inte alltid handlar om siffror.
Vi märkte att matte finns i väldigt små vardagliga moment, bara man ser dem, säger Ann-Sofie.
Exempel: påklädning – ordning och procedur.
När barn klär på sig tränar de ordning och procedurförmåga, en grundläggande matematisk kompetens:
- Först overall
- Sedan stövlar
- Till sist mössa och vantar
Med bildstöd blir det ännu tydligare och mer lärande än bara ”att klä på sig”.
Sortera bestick är också en form av matematik.
Sortering - en dörr in i matematiken
Biträdande rektor Madeleine Nyman beskriver hur sortering kan bli en hel matematiklektion i sig. Hon plockar fram en burk fylld med småsaker: djurfigurer, tärningar, suddgummin och glittriga stenar. Madeleine förklarar att man kan sortera efter egenskaper – djur för sig, tärningar för sig – och sedan fördjupa det ytterligare. Hästar för sig, sköldpaddor för sig. Det går alltid att utveckla!
Samtidigt betonar hon vikten av att se barnens olikheter: vissa fördjupar sig i sorteringen, andra fascineras mer av hur de glittriga stenarna lyser i olika ljus.
Alla är inte på samma plats i processen. Det måste vi vara lyhörda för, menar Madeleine.
Sortering är en stor del av matematiken, att kategorisera efter färg, form och egenskap.
När städning blir matematik – och andra vardagsmöjligheter
Matematik sker inte i avskilda lektioner – den finns i allt som händer under dagen.
Sortera leksaker → sortera efter egenskaper
Gå ut efter maten → tidsbegrepp
Pärla → mönster och sekvenser
Hur många hopp klarar jag på en minut? → mäta tid
Hela vår verksamhet är styrd av rutiner. Då måste vi ta tillvara alla stunder som kan bli lärande, säger Ann-Sofie.
Hur stor är jag egentligen? Vi jämför med dockan.
Ann-Sofie och Madeleine betonar också vikten av att personalen har ett nyfiket perspektiv för att få syn på barnens lärande. Förskolan har skapat ett frågebatteri som personal kan använda som stöd. Där finns bland annat frågor som:
- Vad väckte barnens intresse?
- Kom barnen med några påståenden?
- Vilka ord och begrepp använder barnen?
- Hur använder barnen sitt språk?
- Var det lagom med avsatt tid?
- Var det bra tid på dagen?
- Är det skillnad mellan ute-lek och inne-lek?
- Hur använder barnen materialet?
När äppelbitar skapar matematikförvirring – och lärande
Arbetet med begrepp har också blivit tydligare. Ett talande exempel är när man under fruktstunden skulle dela en apelsin. Barnet blev upprört: det hade ju inte fått en ”fjärdedel”, som det brukade få.
Pedagogen kunde visa att också apelsinen var delad i fjärdedelar – men barnet tittade och pekade på äpplet som låg bredvid. Pedagogen förstod att barnet trodde att just äppelbiten hette fjärdedel.
Den här händelsen blev en ögonöppnare:
Begreppen måste förklaras på flera olika sätt – och i flera olika situationer.
Ritade tecken blir ett stöd för barnen. Tecken och det talade språket samspelar. Man jobbar med begrepp på olika sätt och i alla teman.
Självkänsla i fokus – för både barn och vuxna
I Smålandsstenars förskoleområde jobbar man aktivt med matte-självkänslan:
”Oj, vad du är bra på matematik!”
”Du är en som kan!”
”Vad tror ni att vi har lärt oss idag?”
Barnen ska känna sig som människor som kan lära sig. En läridentitet byggs tidigt – och matematik är inget undantag, säger Ann-Sofie.
Men utvecklingen gäller inte bara barnen. Även pedagogerna har vuxit. Man ser ett mycket större självförtroende. De upptäcker matte överallt! När man fokuserar på något, då växer det.
Magnetiska stavar och metallkulor ger förutsättningar för att bygga tredimenssionellt.
Kunskap är inte statisk – och inte åldersstyrd
I uppstarten efterfrågade pedagogerna stöd:
Vad kan man göra med yngre barn? Med äldre? Var går gränserna?
Ledningen såg att fasta gränser riskerar att begränsa barnens möjligheter. Kunskap är inte statisk. Det är meningslöst att räkna till 20 med en 3-åring om barnet inte kan ta in det. Men ett barn som är redo ska få utmaningar – oavsett ålder. Balansen mellan att inte utmana för mycket – och inte för lite – är central i planen.
Tidsuppfattning – känna tiden utan att kunna klockan
Målet är inte att barnen ska kunna klockan. Däremot ska de få en känsla för tid.
En minut kan man känna, den behöver man inte läsa på en klocka, säger Ann-Sofi.
Hela dagen kan ses som en tidslinje som barnen följer och lär sig förstå.
Förståelse för antal genom att känna och ta på antalet som siffran visar.
En verksamhet som växer – tillsammans
Arbetet med matematik i Smålandsstenars förskoleområde har blivit ett utvecklingsarbete som engagerar hela personalen. Med en gemensam plan och ett gemensamt språk växer tryggheten, kreativiteten och lärandet – för både barn och pedagoger.
Belinda Pettersson, förskollärare på Mariagårdens förskola 2, ger sin syn på arbetet:
Matematikutvecklingsplanen har hjälpt oss att konkretisera vad matematik är för de yngsta barnen och gett oss en tydlig startpunkt och riktning i vårt arbete. Planen skapar samsyn i undervisningen och gör det lättare för oss att fånga de spontana matematikögonblicken och bygga lärmiljöer som verkligen utmanar barnens utveckling.
Belinda Pettersson och Jenny Johansson från Smålandssstenars förskoleområde.
Även Jenny Johansson, förskollärare på Strandsnäs förskola, tycker att arbetet lyfter matematiken på förskolan.
Matematikutvecklingsplanen ger oss en tydlig struktur för det matematiska arbetet i förskolan och hjälper oss se både gruppens och individens behov. Eftersom barnen byter grupper/avdelningar vid olika tidpunkter behöver man ha en egen plan till varje individ för att säkerställa att alla barn har mött alla delar i matematikutvecklingsplanen när de slutar på förskolan. Genom TEMA JAG, lekfull undervisning och metoder som "Matte på burk" ser vi hur barnens starka intresse för matematik växer och utvecklas.
Och viktigast av allt: Alla – barn som vuxna – ska känna: ”Jag kan matte!”