Infografik från naturvetenskapen!
AI på gymnasiet - från nyfikenhet till konkret nytta i klassrummet
Senast uppdaterad 05 juni 2026
På gymnasiet i Gislaved har artificiell intelligens gått från att vara ett framtidsbegrepp till ett konkret verktyg i undervisningen. Sedan en tid tillbaka har man nu en behörig pedagog inom AI – Andreas Jennerhed.
Tanken är att alla som vill ska få möjlighet att ta del av det, säger läraren Andreas, som blev behörig att undervisa i AI förra året.
För Andreas är det viktigt med balans mellan det analoga och det digitala. Här syns han med lite arbetsmaterial från sin undervisning.
Vad är AI på gymnasienivå?
En kurs i AI handlar inte bara om teknik. Här får eleverna både förstå hur AI-system är uppbyggda och fungerar, men också diskutera de etiska frågor som följer med utvecklingen. Hur påverkas samhället? Vilka risker och möjligheter finns?
Det är en kombination av teori, analys och praktisk användning – något som speglar hur AI redan är en del av vardagen.
Från ABC80 till ChatGPT
Andreas intresse för teknik går långt tillbaka.
Jag började med datorer redan på högstadiet, 1982. Då var det ABC80 som gällde, berättar han.
En ABC80.
Efter studier inom teknik, IT och ekonomi och en bakgrund som ingenjör har nyfikenheten alltid varit drivkraften. När ChatGPT lanserades väcktes intresset på nytt.
Jag testade och insåg att här går det att göra väldigt mycket spännande saker med.
Med sin programmeringsbakgrund behövde han bara komplettera med 15 högskolepoäng för att bli behörig i AI – något han tog sig an direkt.
Jag försöker egentligen sluta läsa kurser på högskolan, men det är så roligt så jag hoppar alltid på något nytt, skrattar han.
Idag arbetar han även med att använda AI i utveckling av mobilappar – ett område där hans nyfikenhet fortsätter att driva honom framåt.
En infografik över kost och hälsa. Andreas skapar dem med hjälp av AI för att göra inlärandet ännu bättre för eleverna.
En studiedag som gjorde skillnad
Under en utvecklingsdag på gymnasiet tog Andreas, tillsammans med kollegorna Pål Bernhardsson, Corinne Jennerhed och Eva Fjällander, ett gemensamt grepp om AI i undervisningen. Målet var att erbjuda något för alla – från nybörjare till mer erfarna användare.
Vi ville att det skulle vara direkt användbart i undervisningen, säger Andreas.
Med hjälp av AI tog han fram ett upplägg som passade dagen, och vävde även in kunskaper från en kurs i kognitionsvetenskap för att skapa så bra lärande som möjligt.
Det handlar inte om att skriva en prompt och vara klar. Det är ett arbete i flera steg för att få fram riktigt bra resultat, förklarar Andreas.
Dagen innehöll olika spår, där deltagarna själva kunde välja inriktning. Kollegan Pål höll i ett pass om AI som digital partner.
Pål Berhardsson visar hur männsikor använder Ai på olika sätt, en del vill bara ha snabba svar, andra vill få förklaringar och några vill lösa problem. Sedan finns det en lite grupp som ser allt som en helhet!
AI som samtalspartner
Jag vill inte bara ha svar – jag vill resonera med AI, säger Pål.
För honom handlar det om att använda AI som ett bollplank. Genom att ställa frågor, utmana svar och be om fördjupningar blir resultaten mer relevanta.
Korrespondensen till AI:n är viktig. Jag behöver veta hur jag själv fungerar som pedagog och hur jag vill ha respons.
Han lyfter också vikten av att vara tydlig i sina instruktioner – att efterfråga exempelvis avancerade svar, källor eller förklaringar.
Under workshopen diskuterades även skillnader mellan olika AI-verktyg, säkerhetsaspekter och vikten av att jämföra svar. Man förklarade för sina kollegor att man ofta får en mer nyanserad bild om man testar samma fråga i flera AI-system.
Andreas bygger mycket av sin undervisning på kognitionsvetenskap, här visar han på vikten av återkallning - när man fått informatino om något måste man återkalla den. Det kan ske gneom att återberätta för en klasskompis.
Från planering till podd
För Andreas har AI blivit ett konkret stöd i vardagen. Han använder det bland annat till att skapa provfrågor utifrån Skolverkets kursplaner och eget material.
Jag kan också be AI anpassa frågor för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det sparar mycket tid och gör materialet mer tillgängligt.
Han har även testat nya sätt att presentera innehåll.
Jag gjorde till exempel en enkel podd i en Naturkunskaps-kurs, så att eleverna kunde lyssna på repetition på bussen hem.
Det skapas också infografik för att på ett tilltalande sätt lära elever om olika delar av naturkunskapen.
Ännu en av de infografiker som Andreas elever tar del av.
Dela och inspirera
Efter studiedagen har engagemanget fortsatt.
Kollegor har kommit fram och visat vad de testat. Man blir både glad och stolt, säger Andreas.
Själv delar han regelbundet tips och idéer på Insidan för att inspirera fler och ser gärna att fler tar del av tipsen, oavsett på vilken nivå man undervisar.
Jag tycker det är så roligt, så då kan jag lika gärna dela med mig. Det är också kul att få återkoppling.
Under studiedagen som planerades gemensamt tog man fram material som gick att använda i det egna klassrummet, på direkten!
Möjligheter – och risker
Både Andreas och Pål lyfter de stora fördelarna med AI: det kan effektivisera arbetet och ge nya perspektiv.
AI är i grunden en statistisk maskin som är bra på att se mönster. Varför inte låta den hjälpa oss med det? säger Andreas.
Samtidigt finns det utmaningar.
Den kan ibland hitta på saker utan att skämmas, säger han.
Därför är källkritik och tydliga instruktioner avgörande.
Jag brukar säga till AI:n att den inte ska ge information den inte är säker på att svaret är korrekt.
Ett område att utveckla vidare
Studiedagen uppskattades mycket av kollegorna, och många uttryckte en önskan om mer tid för praktiskt arbete.
Samtidigt betonades vikten av att hantera säkerhetsfrågor och att fortsätta utveckla kunskapen kring AI i undervisningen.
AI har snabbt blivit en del av skolans vardag i Gislaved – och resan har bara börjat.