Gränsland - När berättelser bygger broar

Regnet duggar stilla över Gyllenfors denna morgon. Himlen är grå och luften sval, men inne i kapellet är stämningen allt annat än kylig. Här möts i stället värme, nyfikenhet och förväntan när en klass från årskurs 8 kliver in i utställningen Gränsland.

Eleverna droppar in – några har gått, andra cyklat – och samlas bland figurer, scenmiljöer och rekvisita. Det är som att stiga rakt in i en berättelse. Snart börjar också trådarna knytas samman.

Församlingspedagog Marita Falk hälsar välkommen och inleder guidningen. Hon berättar att utställningen först visades på Röhsska museet, där den väckte stort intresse, och att den därefter köpts in av Gislaveds pastorat för att kunna delas med både elever, församlingsbor och andra invånare.

Alla scener ni ser här har något gemensamt, förklarar Marita. De finns i de tre stora världsreligionerna: judendom, kristendom och islam. De gränsar till varandra – därav namnet Gränsland.

Berättelser vi delar

Guiden Ingeborg Wenderfors, tidigare rektor och numera engagerad berättare, tar vid. Hon börjar där allt en gång tog sin början – med skapelsen. Här ryms både tanken på Big Bang och tron på Gud.

Kanske var det Gud som startade Big Bang? säger hon med ett leende.

Eleverna lyssnar när hon berättar om Adam och Eva i Edens trädgård, om ormen och om människans första val. I de olika religionerna kan namnen variera, men berättelsernas kärna är densamma.

Sedan tar Maria Richardsson över och för gruppen vidare till berättelsen om Noas ark – om regnet, väntan och den nya början. När Noa till slut kliver ut på fast mark får han ett uppdrag som fortfarande gäller oss alla: att ta hand om jorden.

Tycker ni att vi gör det? frågar Marita.

Eleverna skakar eftertänksamt på huvudet.

Genom utställningen fortsätter vandringen:
Abraham (Ibrahim i islam), som blir stamfader för ett helt folk. Berättelsen om hur han prövas när han ombeds offra sin son. Rebecka som enligt traditionen täcker sitt ansikte, och Rakel och Lea vars liv gestaltas i ett kort skådespel som fångar elevernas uppmärksamhet.

De får också möta berättelsen om Josef i Egypten och faraos dröm om de sju feta och de sju magra korna – en symbol för goda och svåra tider, och vikten av att förbereda sig.

Resan går vidare till Mose – barnet i vassen, mötet med Gud i den brinnande busken och orden: ”Ta av dig skorna, du står på helig mark.” Här knyts också en tydlig koppling till varför man tar av sig skorna i moskéer – något många elever reagerar på och tar med sig.

Till sist landar berättelsen i Jesu liv och död på korset.

– Det här är berättelser som förenar, säger guiden. De visar att vi har mer gemensamt än vi kanske tror.

Eftertanke och samtal

Dagen handlar inte bara om historia, utan också om livet här och nu.

Efter utställningen samlas eleverna i kapellet där Emma Good delar sin personliga berättelse om att växa upp, känna sig annorlunda och till slut våga vara sig själv.

Hon berättar öppet om sin resa att komma ut som homosexuell – om rädslan, väntan och den stora lättnaden när hon som 25-åring berättade för sina föräldrar. Ett modigt steg som möttes av kärlek. 

Det ser olika ut för alla, säger hon. Men det viktigaste är att vara sann mot sig själv.

Orden landar mjukt i rummet och tas emot av en lyssnande grupp.

Projektets initiativtagare Anna Roos (tillsammans med pedagoger från Lundåkerskolan och medarbetare från Svenska kyrkan) knyter an och påminner om något grundläggande:

Du duger som du är.

Livets stora frågor

Avslutningsvis kliver Stefan fram och tar sig an ett av livets mest existentiella ämnen – döden.

Eleverna får veta hur begravningar gått till förr och hur de ser ut idag. En gång i tiden begravdes människor inne i kyrkorna, men det upphörde under 1700–1800-talet av praktiska skäl. Idag väljer omkring 80–90 procent av svenskarna kremering.

Samtidigt betonas möjligheten att göra en begravning personlig – att låta den spegla den människa som levt.

De får även en kort inblick i hur judiska och muslimska begravningar går till.

Tunga ämnen, ja – men presenterade på ett sätt som bjuder in till förståelse snarare än rädsla. Och eleverna lyssnar, ställer frågor och tar in.

En dag som gör skillnad

När dagen går mot lunch är det tydligt att den lämnat avtryck. Många elever uttrycker att de redan hade viss kunskap om likheterna mellan religionerna, men att de nu fått en djupare förståelse. Andra fastnar för detaljer – som kopplingen mellan Mose och traditionen att ta av sig skorna i heliga rum.

Besöket, som initierats av lärare på Lundåkerskolan, fortsätter under eftermiddagen med en guidning i moskén i Gislaved – ytterligare ett steg i att bygga broar mellan människor, traditioner och perspektiv.

Under dagen fick eleverna även ta del av imamens perspektiv. Han lyfte vikten av kunskap – både om religioner och om varandras vardagliga liv – och beskrev hur livet kan se ut för en muslim i Sverige idag. Han betonade vikten av att acceptera våra olikheter och värdet av ett mångkulturellt samhälle, där människor med olika bakgrunder kan leva tillsammans med ömsesidig respekt. Samtidigt framhöll han betydelsen av att följa samhällets regler och lagar som en grund för ett fungerande gemensamt liv.

Trots regnet utanför har dagen fyllts av ljus.
Av berättelser som förenar, av modiga livsval och av viktiga samtal.

En dag i Gränslandet – där olikheter får mötas och bli till gemenskap.