Kommunalt dricksvatten

I Gislaveds kommun finns 8 allmänna vattenverk och 30 mil allmänna vattenledningar. De allmänna vattenverken försörjer 23 700 invånare med 2,0 miljoner kubikmeter dricksvatten per år. Samtliga vattenverk använder grundvatten som bas för dricksvattenproduktionen. Grundvatten har vanligen högre kvalité än ytvatten och därför är reningsprocessen oftast enklare i ett grundvattenverk.

Det allmänna dricksvattnet pumpas ut till abonnenterna via ett omfattande ledningsnät. Materialet i vattenledningarna är huvudsakligen järn eller plast. Ledningsnätet växer efterhand som nya områden ansluts. Vattnet lagras i så kallade låg- respektive högreservoarer för att hålla vattentrycket, klara den ojämna dygnsförbrukningen samt för att utgöra en reserv vid t.ex. större läckor och elavbrott. Det finns fyra överföringsledningar för dricksvatten i kommunen; Hestra-Gislaved, Gislaved-Anderstorp, Anderstorp-Reftele och Smålandsstenar-Skeppshult.

 

Vattenkvalitet

Vatten är ett livsmedel vilket innebär höga krav på kvalitet i alla led i produktionen och distributionen. För att garantera kvalitén på dricksvattnet utförs löpande egenkontroll. Processerna övervakas via dataövervakning, vattenprovtagning, kundkontakter och besök på anläggningarna.

Tänk på att det enbart är kallvattnet som är klassat som livsmedel, då varmvatten inte är avsett att användas som dricksvatten.

Det allmänna dricksvattnet i Gislaved är mjukt, vilket innebär att det lämnar mindre kalkavlagringar i t ex en kaffebryggare när det värms upp. Ett mjukare vatten kräver dessutom mindre tvättmedel än ett hårt.

Hårdhet och pH i Gislaveds kommun

Vattnet i Gislaved är mjukt, vilket innebär att det lämnar mindre kalkavlagringar i t ex en kaffebryggare när det värms upp. Ett mjukare vatten kräver dessutom mindre tvättmedel än ett hårt.

Hårdheten brukar ofta anges i tyska grader (dH) där följande skala används:
Mycket mjukt vatten 0 – 2,0 dH Mjukt vatten 2,2 - 4,9 dH Medelhårt vatten 5,0 - 9,8 dH Hårt vatten 9,9 - 21 dH Mycket hårt vatten >21 dH

Listan nedan är en sammanställning över aktuella värden från provtagningar ute på ledningsnätet (2020):

Hårdhet och pH per ort

Ort

Hårdhet

pH

Anderstorp

3,2-4,1

7,0-8,7

Broaryd

2,0-2,3

7,6-8,4

Burseryd

1,8-3,5

7,9-8,2

Gislaved

3,2-3,9

8,4-8,8

Hestra

3,1-3,7

8,4-8,8

Hällabäck

4,4-4,7

8,1-8,2

Reftele

3,1-3,8

8,4-8,6

Smålandsstenar

4,5-5,3

8,3-8,5

Skeppshult

5,0-5,3

8,3-8,4

Stengårdshult

2,7-2,8

8,1-8,3

Tallberga

4,4-5,6

7,9-8,5

Öreryd

1,0-1,2

8,7-9,0

PFAS, Perfluorerade alkylsyror

Med anledning av livsmedelsverkets rapport om PFAS (perfluorerade alkylsyror) i dricksvatten är det flera oroliga invånare som hört av sig med hur det ser ut i Gislaveds kommun.

Läget i Gislaveds kommun

I Gislaveds kommun har vi gjort analyser på vårt dricksvatten. Svaren visar att vårt dricksvatten ligger mycket under det gränsvärde som Livsmedelsverket satt upp. Analyserna är gjorda i slutet av mars månad 2014.

Livsmedelsverkets gränsvärde ligger på 90 ng/liter (ng=nanogram).

Vid vattenverket i Gislaved visade resultatet 10 ng/liter. Dricksvattnet i Anderstorp, Gislaved, Reftele och Hestra går genom verket i Gislaved.

Vid vattenverket i Smålandsstenar, som även förser Skeppshullt med vatten visade resultatet 8 ng/liter.

I kommunens övriga orter har man bedömt att denna typ av analys inte behöver göras, då det genom åren inte funnits några företag på dessa platser som hanterat denna typ av kemikalie som förgiftar vattnet. Risken är därför näst intill obefintlig.

I Gislaveds kommun kan vi därför känna oss trygga. Vårt dricksvatten är såväl gott som av god kvalité.

Om perfluorerade alkylsyror

Perfluorerade alkylsyror är relativt vanligt förekommande i de stora svenska sjöar och vattendrag som används som råvatten till dricksvatten, men halterna verkar vara låga (<10 ng/l) och innebär ingen hälsorisk. Till det kommer förorenat grundvatten på åtminstone 78 platser. I fem kommuner (Botkyrka, Uppsala, Ronneby, Halmstad och Båstad) har fynd av höga halter PFAS lett till förändringar i dricksvattenförsörjningen för att skydda konsumenterna.

PFAS-relaterade ämnen används, förutom i brandsläckningsskum även i bland annat impregnerat papper och textilier, rengöringsmedel (till exempel golvpolish) och i verkstads- och elektronikindustrin. Den omfattande användningen gör att PFAS även kan spridas till råvattentäkter från deponier, avloppsvatten och avloppsslam.

Eftersom ämnena är lättrörliga och svårnedbrytbara kan de också transporteras långt. Det innebär att det kan finnas andra PFAS-påverkade dricksvattenanläggningar som inte har uppmärksammats i kartläggningen. Kemiska och mikrobiologiska faror från deponier och avloppsanläggningar ingår på ett självklart sätt i den faroanalys som är en del av systemet för kvalitetssäkring av livsmedel, och det är lämpligt att då även betrakta PFAS som en möjligt relevant fara.

Sidan uppdaterades senast: 2020-09-01